Vem förvaltar geomodeller och geokonstruktioner?

7 pärmar. Fick jag i en plastkasse, kompletterade med kommentaren: ”-Detta är vad jag hittade i våra gömmor, du kan ju se om du hittar något geotekniskt.” Vid tillfället var det Trafikverkets leverans av tidigare utförd geoteknik i det aktuella området till mig som teknikansvarig Geoteknik vid ett startmöte inför projekteringen av en medelstor motorvägsombyggnad. Det var 2015 och således en bra bit in i digitaliseringens tidevarv. Endast någon kilometer från den aktuella trafikplatsen hade det några år tidigare utförts en helt ny trafikplats, det materialet saknades i pärmarna. Inte heller fanns där någon information om de broar som skulle bytas ut och breddas, vilka förvisso var byggda före de digitala projektringsverktygens era inleddes, men en papperskopia på en pålplan hade ju varit användbart. I ett annat stort infraprojekt ville jag få tillgång till seismiska data utförda i ett tidigare skede, i samma projekt, för att kunna tolka om data med modern programvara. Dessa data hittades inte och delvis nya undersökningar fick utföras för ganska stora pengar. I några andra stora infraprojekt har jag de senaste åren fått frågan av typen: ”- Finns det någon geofysisk metod som kan se var de gamla pålarna är installerade. Ritningarna saknas och ingen vet riktigt var pålarna verkligen installerades.”

Den totala bristen på förvaltning av befintlig information och tidigare nedlagt tolkningsarbete, i ovan fall i form av beskrivning av geologi och undermarksförhållanden precis i närheten, av försnillade data ingående i samma projekt, av total avsaknad av relationsritningar avseende geokonstruktioner som installeras under markytan är häpnadsväckande och inträffar i projekt efter projekt hos landets utan konkurrens största beställare och tillika ägare och förvaltare av stora infraanläggningar. Tydligt?

Nog med bitterhet. Min enkla och egentliga tes är att det finns fantastiskt mycket pengar, tid och kvalitet att spara om Trafikverket tar fram en metodik och ett verktyg, en databas, för att för framtida förvaltning ha koll på de undersökningar som görs, de tolkade modeller som tas fram i alla projekt och också var och vad man installerar pålar och andra stödkonstruktioner under marken – jag kallar det en komplett förvaltningsgeomodell. GeoBIM är en bra databas för data. Den behöver kompletteras med en databas för geomodeller och geokonstruktioner. Tekniken finns redan att till och med göra en sådan tillgänglig via enbart webläsaren, se bilden ovan, med tex visualisering av 3D-modeller över vad som finns under markytan, inklusive geokonstruktioner. Med tillgänglighet för alla, vilket då också skulle kunna sorteras in under rubriken social hållbarhet.

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg