All samlad svensk geoteknisk data – en skatt värd en bättre förvaltning
Exempel på AI-tillämpningar inom geotekniken kommer allt oftare, även om vi som bransch betraktat som så ofta är några steg efter andra sektorer. För ett framgångsrikt AI-arbete framstår tre förutsättningar som fundamentala. Företagsledningen måste ha tillräcklig förståelse. Tillgång till egna data krävs för att uppnå tillräcklig kvalité. Inse att det krävs för ändamålet riktigt kvalificerade medarbetare för att utveckla egna AI-verktyg. Jag börjar med frågan: Hur ser tillgängligheten på geotekniska data ut i Sverige?
Allt fler länder har nu insett vikten av att förvalta och tillgängliggöra utförda geotekniska undersökningar som öppen data. Storbritanniens motsvarighet till SGU, British Geological Survey, (BGS) har nu ca 1.4 miljoner undersökningspunkter i sin databas men bedömer att de ändå varje år får in endast 20 % av alla de undersökningar som utförs. Den kunskapsförlusten och dess effekter genom hela byggprocessen värderar de till ca 2 miljarder kr per år.
Finland har en databas som också förvaltas av deras motsvarighet till SGU – GTK. De har ca 750 000 undersökningspunkter i sin databas och varje vecka har de ca 250 besökare på sin webtjänst, av vilka de flesta är geotekniska projektörer. I Norge utvecklade redan 2013 de tre myndigheterna NGU, Statens Vegvesen och Bane NOR den nationella databasen NADAG, vilken innehåller både geotekniska och geofysiska data och är helt öppen och används dagligen av geoteknikbranschen. I Danmark har GEUS databasen Jupiter som förvaltar och tillgängliggör grundvattendata och geotekniska data. I Danmark förvaltar och tillgängliggör företaget GEO mer än 300 000 undersökningspunkter.
Hur förvaltar svenska myndigheter geotekniska data? SGI har sin slumrande tjänst Branschens Geotekniska Arkiv, BGA – vilket innehåller data från ett fåtal projekt. Jag hör ingen i branschen prata om BGA. SGU har haft regeringsuppdrag i minst två omgångar med uppgiften att skapa en nationell databas för geotekniska data. Ingen av gångerna har de gått i mål med uppgiften. Trafikverket då? De handlar ju ändå upp geotekniska undersökningar för mångmiljonbelopp varje år? Hos TRV finns det ingen externt tillgänglig tjänst där t.ex. konsulter eller entreprenörer kan söka efter tidigare utförda geotekniska undersökningar inför kommande projekt. Om TRV har en intern väl strukturerad och sökbar databas för geotekniska undersökningar är oklart.
Av de 290 svenska kommunerna är en kvalificerad gissning att det är färre än tio kommuner som har god ordning på sina geotekniska data. Kommunerna Stockholm, Malmö, Göteborg, Luleå, Helsingborg utgör goda undantag och har sina geotekniska undersökningar samlade i riktiga databaser. Utöver Stockholms Geoarkivet är det dock aningen oklart hur många av de andra kommunerna som har sina data öppet tillgängliga.
Så vad göra med den bedömningen av den bristande förvaltningen av geotekniska data i Sverige? Det fortsätter att produceras data från ca 500 undersökningspunkter varje dag. Den lätt insedda effekten är att områden inte sällan undersöks flera gånger eftersom man inte vet att det tidigare har undersökts där tidigare. Illa nog kan tyckas. Men den stora bristen är ju det fundamentala behovet av egna data om man ska kunna utnyttja den AI-boom som nu galopperar iväg i full fart. Geologiska och geotekniska förhållanden är kanske inte färskvara men den är definitivt platsspecifik. Och då duger det inte att förlita sig på de AI-algoritmer som är tränade på sydeuropeisk eller japansk geoteknisk information om man vill nyttja AI-metodik för stabilitetsberäkningar i ångermanländska nipor, för sättningsberäkningar i kvicklera i Bohuslän eller för spontdimensionering i bomfast lermorän i sydvästra Skåne.
För den som är intresserad av att samarbeta kring AI-tillämpningar i svenska geotekniska förhållanden finns det trots allt hopp. I Tyréns GeoBIM-databas har vi 500 000 geotekniska undersökningspunkter. Välkomna att höra av er.