Digitaliseringens möjligheter i geotekniken – del 3 av 4

Dags för lucka 3 i Geobloggens advent-special. Bakom de tidigare luckorna har vi lagt grunden genom att önska en nationell databas för alla geotekniskt relaterade data, med tillhörande krav, samt att vägen dit förenklas om hela kedjan från fältundersökning till förvaltning digitaliseras och branschen enas kring standarder avseende dataformat o dyl för alla våra olika metoder inom geoteknik, geofysik, grundvatten, berg och förorenad mark. Bakom dagens lucka ligger fokus på vilka möjligheter som öppnas om vi har allt det på plats – möjligheten att lägga ännu mer fokus på tolkning och på att bygga modeller av undermarksrymden. Och det är ju det som är vår huvuduppgift – att leverera en så bra bild av förhållandena i undermarksrymden som möjligt för det fortsatta samhällsbyggandet, att vara samhällsbyggandets detektiver.

När geoteknikern har precis alla undersökningsdata på plats i en och samma databas och hon är trygg i att alla de program som hon har i sin verktygslåda enkelt kan importera och i allmänhet kommunicera med den databasen och efterföljande program i projekterings-processen, vilket oftast innebär CAD-program, kan allt fokus läggas på att jobba mer med att tolka och utvärdera data. En större andel av tiden kan läggas på att göra djupare analyser av datamängden, att jämföra olika metoder som bestäm-mer samma egenskap, göra fler beräkningar, ta in fler datatyper i 3D-modellen osv. Sannolikheten ökar då för att vi för samma antal timmar, jämfört med idag, får en sannare beskrivning av undermarks-förhållandena, vilket i sin tur gör att vi kan minska osäkerheterna i geomodellen och de efterföljande väg- och järnvägsprojektörerna eller de som designar en stor sanering av ett förorenat område får mindre osäkra förutsättningar som input till den fortsatta projekteringen. I slutändan resulterar det i en lägre totalkostnad för projekterad anläggning, byggnad eller sanering.

Sammanfattningsvis ger ordning och reda på data och alla data samlade på ett och samma ställe tillsammans med en strömlinjeformad helt digital process från fältundersökning till färdig anläggning möjlighet att skapa bättre geomodeller, vilket i sin tur ger lägre totalkostnad oavsett typ av anläggning eller verksamhet.

I ett LCC-perspektiv återstår då byggskedet och förvaltning av en byggd anläggning. Att få med den geotekniska informationen in i de skedena i en helt digital process innebär nya utmaningar. Svaren kan finnas i begreppen CoClass och IFC eller InfraGML, och det är vad som döljer sig bakom nästa lucka.

Digitaliseringens möjligheter i geotekniken – del 1 av 4

Digitaliseringens möjligheter i geotekniken – del 2 av 4

Digitaliseringens möjligheter i geotekniken – del 3 av 4

Digitaliseringens möjligheter i geotekniken – del 4 av 4