Sergels torg ekar tomt i Stockholm, mitt på dagen en söndag under Coronakrisen.

Coronakrisens påverkan på stadens identitet och själ

I torsdags sändes ett seminarium på SVT Forum om ”Stadens återkomst”, med hänvisning till hur städer sannolikt kommer att återhämta sig efter coronapandemin och dess verkningar. En av deltagarna var Tyréns teknologie doktor i Samhällsplanering – Mia Wahlström. Hon har tidigare forskat om stadens identitet och själ och arbetar nu som seniorkonsult igen. Eftersom det är ett väldigt spännande och högaktuellt ämne tog jag tillfället i akt att prata med Mia efteråt. Nedan följer ett axplock av vad hon berättade för mig och vad vi diskuterade.

En unik situation

I och med coronapandemin befinner vi oss nu alla i en historiskt unik situation. Det är en världsomspännande och världsomvälvande situation som påverkar både i det stora och i det lilla. Ingen vet exakt vilka konsekvenserna kommer att bli, ingen vet när vi kommer att kunna återgå till det normala, eller ens vad det nya ”normala” kommer att vara. Därför är följande resonemang endast spekulationer, och inte en absolut sanning.

Under seminariet på SVT Forum ställdes frågan ”Hur drabbar egentligen coronakrisen och dess ekonomiska följder stadens identitet och själ?”. För att besvara den frågan är det nog bäst att vi reder ut vad en stads identitet och själ egentligen innebär.

Vad innebär ”stadens själ”?

Om man definierar platsens själ som det som särskiljer en plats från en annan, liknande plats, så visar Mias forskning att platsens själ har två viktiga byggstenar. Den första och viktigaste komponenten är människans relation till platsen, ofta kopplat till en känsla av stolthet, tillhörighet och hemmakänsla. Den andra komponenten i stadens själ och identitet, är människans uppfattning om platsens kvaliteter. Kvaliteterna i stadens själ kan både vara påtagliga saker som hus och byggnader, eller mindre påtagliga så som berättelser och händelser som lämnat spår och minnen. Denna teori kan illustreras i en konceptuell modell (se figur nedan) och är applicerbar på de flesta platser.

Konceptuell modell som visar hur invånarnas uppfattning om sin stads själ påverkas av både deras upplevda relation till staden och deras uppfattning om dess fysiska och funktionella kvaliteter. Motsvarande modell gäller för mindre orter och stadsdelar, men där har också invånarnas socio-demografiska mix ofta en påtaglig roll.

Coronakrisens påverkan på stadens själ

Alla platser förändras. Lite grann. Hela tiden. Men ibland händer det något som får större betydelse än de små förändringarna som sker kontinuerligt. Coronakrisen är en sådan. Den kommer att skapa nya berättelser, nya händelser och minnen kopplade till stadsrummet. Kanske kommer våra nya berättelser att vara minnen om gator som gapar tomma, människor som sitter långt isär från varandra på parkbänkar men ändå umgås, ensamma äldre som ingen vågar närma sig och känslan av luften, solen och synen av vitsippor på den där efterlängtade promenaden efter karantän eller hemmajobb.

Sergels torg ekar tomt i Stockholm, mitt på dagen en söndag under coronakrisen.

Coronakrisen har som vi alla vet redan drabbat mindre verksamheter och restauranger som huserar längs med våra gator. Ju fler som drabbas och försvinner, desto mindre levande kommer staden att kännas. Därmed kommer själen och identiteten att förändras. Då kan istället de fysiska kvaliteterna, såsom arkitektur och monument, få större betydelse för hur staden upplevs. Kanske får det oss att tänka mer på hur det var att leva i staden förr.

En kris påverkar också en stads image och rykte. Stockholm har ju till exempel fått kritik både ute i landet och internationellt på senaste tid, för dess annorlunda hantering av krisen och för att vara ett epicenter för smittan. Detta kan i sin tur påverka stoltheten hos stadens invånare negativt. Å andra sidan kan känslan av stolthet också växa under krisen för att man uppskattar vissa delar av staden mer – exempelvis parker och öppna offentliga rum, stadsdelar med blandade funktioner, cykelvägarna och inte minst sjukhusen.

Den uppskattade strandpromenaden längs Årstaviken i Stockholm har använts flitigt under coronakrisen.

Tillhörighet och hemmakänsla

Hur tillhörigheten och hemmakänslan (det som i sin tur påverkar relationen till en plats) påverkas av krisen kan vara svårare att förutspå. ”Vi-känslan” kan växa då vi går samman och strävar mot samma mål, kämpar mot samma fiende. Dock kan rädslan för andra människor, för trängsel och för otryggheten i att smittan kan finnas överallt göra att vi under en längre tid kommer att sky andra medborgare och större städer. Människor har ju dock en benägenhet att vilja vara nära andra människor, varför denna rädsla troligtvis för många kommer att gå över ganska snabbt. För vissa kan det dock ta längre tid.

De ekonomiska följdernas påverkan på stadens själ och identitet, beror väldigt mycket på hur långvariga effekterna blir. Om samhället återhämtar sig om en månad, ett halvår eller ett år blir annorlunda gentemot om krisen följs av en längre lågkonjunktur. Det skulle vara oerhört spännande att gå in på olika scenarier av detta, men det kan bli så att vi sparar det till en annan dag.

Sammanfattningsvis

En stads identitet och själ byggs upp under lång tid och består av många olika beståndsdelar. Därför anser inte Mia att coronakrisen kommer att ha en jättestor påverkan på identiteten och själen, utan snarare att det kommer att bli nyansskillnader. Efter krisen kan det dock vara viktigt att jobba mer med trygghet, tilltro och att vi ska våga mötas igen. Folklivet är ju för många anledningen till att man bor i staden. Vi får helt enkelt bara hoppas att vi kommer ur krisen snart.

 

Om ni är nyfikna på att höra mer kan ni gå in och lyssna på seminariet ”Stadens återkomst”, som anordnades av Stockholms Handelskammare. Det behandlar fler aspekter på Staden och vilka eventuella konsekvenser som kan komma av coronakrisen. Medverkande är, förutom Mia Wahlström, också moderator Daniella Waldfogel från Stockholms Handelskammare, Per Ankersjö som är f.d. stadsmiljöborgarråd, Helena Lundin Kleberg från Spacescape och Charlotta Mellander som är professor i nationalekonomi vid Jönköpings universitet. Cirka 1h 05min in i sändningen börjar seminariet.