Biologisk mångfald vid vindkraftsparker
Behov ändras över tid och vi som samhällsbyggare måste vara en del av förändringen. Numera är naturen en självklar del i våra uppdrag inom samhällsbyggnad för att bevara och främja fungerande ekosystem fulla med liv. I Svensk vindenergis handlingsplan för biologisk mångfald slås det fast att branschen ska höja sin ambition inom området. Jag har passat på att fråga tre av Tyréns naturmiljöexperter om hur de ser på denna utveckling.
OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) identifierar flera allvarliga ekonomiska risker kopplat till försämrad biologisk mångfald, och påvisar att bevarande och återställande av densamma kan ge betydande affärsmöjligheter. I handlingsplanen anger Svensk vindenergi att medlemsföretagen arbetar intensivt med biologisk mångfald, och att flera har formulerat mål om naturpositiva parker till 2030. Det betyder att de vindkraftsparker som byggs ska ha förutsättningar att utvecklas över sin livstid till att inte bara vara netto-noll i sin naturpåverkan, utan generera mer naturvärden än om de inte blivit av.
Reflektion från Mårten Karlsson, Teknisk Dr Ekologi och miljöbedömning
Finansbranschen har under de senaste två åren börjat intressera sig för risker kopplade till förstörelse av natur och biologisk mångfald. Utöver ett nytt globalt ramverk för rapportering kring naturrelaterade risker (Task Force for Nature Related Financial Disclosures) kommer många stora bolag och kapitalförvaltare nu få uppmaningar från sina ägare att redogöra för hur de jobbar med dessa frågor.
Intresset för hållbara naturpositiva investeringar är stort och kan förväntas öka framöver i takt med att sådana marknader utvecklas.
Vindkraft klassas som ett betydligt bidrag till EUs miljömål för att begränsa klimatförändringarna, och vad gäller biologisk mångfald krävs enligt EUs taxonomi för hållbara investeringar att en miljökonsekvensbeskrivning genomförs, att miljökvalitetsnormer inte riskeras samt att skydd- och kompensationsåtgärder genomförs ifall de behövs (vilket ska framgå av MKB). I dessa krav finns alltså ingenting som kräver ett netto-positivt utfall för biologisk mångfald, så vindbranschens initiativ går bortom krav i både miljö- och hållbarhetslagstiftning, men det ligger i linje med högt ställda förväntningar från kapitalet på att näringslivets aktörer ska ta frågan på allvar och göra någonting. Rent affärsmässigt är det ett framåtblickande drag av vindbranschen, men det finns många fallgropar på vägen mot ett naturpositivt tillstånd, och risker för greenwashing anklagelser är därmed stora (vilket investerare inte associeras med). Möjligheterna skiljer sig också åt mellan havs- och landbaserad vindkraft, och ska dessa ambitioner realiseras i affärsnytta beror det nog lite på hur man väljer att strategiskt jobba med detta.
Lokaliseringsfrågan blir oerhört central, då exploatering av intakta, orörda ekosystem är bortom vår förmåga att kompensera, och ger man sig in på sådana områden går det heller inte att med trovärdighet hävda ett naturpositivt utfall i slutet. Dessutom är risken hög för begränsningar av både antal verk och under drift hög, på grund av olika artförekomster och tillståndsprocesserna blir garanterat mycket långa, komplicerade och politiserade.
Till havs ser möjligheterna att kompensera och skapa natur bättre ut, men det finns stora kunskapsluckor i detta område, till exempel vad som sker med bottenfuana och fisk som lägger rom på botten, samt de ekologiska processer som sker där.
Så att lova naturpositiva parker redan idag är att lova mycket, men gör man bara rätt från början förefaller det inte omöjligt.
De företag som på ett smart sett jobbar in due diligence-processer för att undvika områden med höga naturvärden och identifiera möjligheter där det går att göra naturnytta (dvs ekosystem i dåligt skick) kommer troligen uppleva både kortare tillståndsprocesser och stort investerarintresse.
Reflektion från Maria Thorell, Fil dr ekologisk zoologi, Senior biodiversitetskonsult
Man ska veta att det är väldigt kostsamt att få tillbaka en art i ett landskap. Om alla branscher, kommuner med flera följde kraven enligt dagens artskyddsförordning som syftar till att säkerställa att skyddade arter och deras livsmiljöer ska kunna finnas kvar över tid och ha en gynnsam bevarandestatus så skulle vi komma långt i frågan om att säkerställa biologisk mångfald i Sverige. EU:s nya förordning om restaurering av natur kompletterar artskyddet och Natura 2000-områden och innebär att det ställs nya krav på medlemsländerna när det gäller åtgärder som är positiva för biologisk mångfald. Det i sin tur påverkar hur vi budgeterar och redovisar leveranser och åtgärder för projekt så som exempelvis vindkraftsparker – var sker påverkan och var sker åtgärder som skapar naturpositiva parker?
Det är viktigt att vindkraftsparker som omfattar åtgärder för naturmiljöer och deras arter har tagit fram skötselplaner för berörda områden för att de över tid ska kunna uppnå uppsatta mål. Dessa skötselplaner behöver ha en robust finansieringsmekanism år efter år. Det behöver även finnas juridiska säkerheter för hur markägarskiften ska hanteras och om andra parter gör anspråk på marken, här har vi en utmaning då Sverige saknar juridiska säkerheter för enskilda markägare/ verksamhetsutövare att själva skydda biologisk mångfald över tid. De får än så länge förlita sig på områdesskydd enligt 7 kap, artskydd, naturvårdsavtal och annat som inte är gjort för syftet att en privat aktör ska kunna hävda sig gentemot en tredje part, offentlig som privat.
När det gäller styrkor så har Sverige särdeles goda möjligheter och kompetens att ta hänsyn till naturvärden, utveckla och återskapa naturvärden då Sverige har en standardiserad metod för naturvärdesinventering via SIS och en långt gången digitalisering av biodiversitetsdata.
Sverige har många öppna geodataskikt med biodiversitetsdata, digitaliserad artobservationsdata och data om historisk markanvändning som kan användas för att identifiera, kartlägga naturhänsyn och restaurering av biodiversitet. Sveriges gedigna fastighetsregister är också en styrka i sammanhanget.
Om man är osäker på vad som kan vara meningsfulla åtgärder så har naturvården tagit fram åtgärdsförslag till exempel i åtgärdsprogram för hotade arter och deras livsmiljöer – har man sådana livsmiljöer eller arter inom ett projektområde eller i närheten och det är tillåtligt med en vindkraftspark, ja då har man något meningsfullt att utgå ifrån för att ta fram naturpositiva åtgärder för den vindkraftsparken. Det är också viktigt att säkerställa att befintliga områden med höga naturvärden blir kvar och får utvecklas.
Geografiskt är det en fördel att områden med naturpositiva åtgärder är intill befintliga naturreservat eller nationalparker för då kan arterna få större ytor att leva på och det ger mer naturvårdsnytta/ hektar. Det innebär att områdena som uppstår som en del av ett vindkraftsprojekt därmed kan behöva vara relativt långt från själva vindkraftsparken. En annan sorts åtgärd är att skapa korridorer mellan skyddade områden och områden med högre naturvärden med hjälp av berörda områden inom vindkraftsparker. Om det är ett landskap med få eller inga naturreservat är det värt att överväga om inte en reservatsbildning är det som behövs i första hand för att skapa en säkerhet i landskapet över tid.
Reflektioner från Sofia Nordin, Biolog, Miljöutredare och teknikansvarig Naturmiljöfrågor
Det är viktigt att de som planerar för skydds-/ kompensations- eller naturpositiva åtgärder kommer in i projektens tidiga skeden och samtidigt har förståelse för byggskedet. Det vill säga att tidigt i projektet koppla in någon med insyn i hur åtgärden praktiskt kan genomföras, hur den bör beskrivas redan i tillståndsprocessen och sedan förfrågningsunderlag för att åtgärderna ska blir rätt. Genom en förståelse för de olika skedena blir det lättare att veta från start vad som blir rätt i slutänden.
Det är viktigt att vara på plats vid byggskedet och följa upp så att de anpassningarna som krävs för att skydda den biologiska mångfalden blir verklighet.
Summering
Slutligen vill jag tacka Mårten, Maria och Sofia för att ha delat med sig av sina kunskaper inom ämnet. Mina sammanfattande tankar är att om vi ska arbeta med biologisk mångfald på ett verkningsfullt sätt så behöver naturmiljökompetens involveras tidigt i projektprocessen och frågan behöver få ta tid och plats.
Läs mer om hur vi arbetar med Miljö och klimat
Läs mer om Hållbar energi