Krishantering under coronapandemin

I dagens blogginlägg skriver jag om mina iakttagelser kring krishantering under den rådande coronapandemin.

Lägesbild

31 december meddelar kinesiska myndigheter att ett virus sprider sig i deras samhälle. Dagar senare identifierar kinesiska forskare ett nytt virus.

11 januari rapporteras första dödsfallet ifrån Kina.

21 januari lämnar WHO en första rapport om situationen.

30 januari bedömer WHO att utbrottet av Coronaviruset utgör ett internationellt hot mot människors hälsa och att samordnade internationella åtgärder krävs.

1 februari definierar Folkhälsomyndigheten Coronaviruset som en samhällsfarlig sjukdom varvid bestämmelserna i smittskyddslagen kan tillämpas.

11 februari beslutar WHO att sjukdomen får det officiella namnet Coronavirus disease 2019, covid-19.

11 mars förklarar WHO att spridningen av covid-19 är en pandemi.

Med början i Kina, sedan i Italien och nu i hela världen. Inte minst här i Sverige har krishantering hamnat överst på agendan i alla styrelserum och ledningsgrupper. Det är en mycket speciell situation som nu utspelar sig i samhället. Mat och förbrukningsartiklar hamstras, börsen rasar och vi undviker kontakt på bussen, i affären och på arbetsplatsen.

Mitt i denna pågående kris har jag upplevt den bästa dagen i mitt liv, jag har fått en dotter. Jag är oerhört glad att jag fick vara med om denna upplevelse. Hade jag visat symptom, hade jag inte fått vara med under förlossningen.

Spridningen av covid-19 påverkar såväl människors liv och hälsa som ekonomin. Enligt WHO har hittills (2020-03-26) 463 000 personer konstaterats vara smittade, nästan 21 000 har avlidit och viruset har spridit sig till 200 länder, sannolikt är mörkertalet stort. Folkhälsomyndigheten rapporterar dagligen status kring smittspridningen i Sverige med hittills drygt 2 800 personer konstaterat smittade. De ekonomiska konsekvenserna är redan stora och olika krispaket lanseras nu i flera länder för att minska påverkan. Mer om de globala konsekvenserna för ekonomin återfinns här. För den som närmare vill följa smittspridningen globalt rekommenderas WHOs dashboard.

Coronavirus, Photo by CDC on Unsplash

De tidigare utbrotten SARS och MERS är också coronavirus. Covid-19 är betydligt mer smittsamt men tack och lov också med en betydligt lägre dödlighet. Precis som SARS och MERS är covid-19 en respiratorisk sjukdom som angriper lungorna. Fortfarande är mycket oklart kring covid-19 men baserat på den forskning som gjorts på sjukdomen uppskattar WHO att smittspridningen är ungefär dubbelt så stor som säsongsinfluensan och att dödligheten ligger någonstans mellan 1-2 %. Dödligheten för säsongsinfluensan är svår att uppskatta då dödsorsaken oftast är en kombination av influensa och efterföljande bakteriell lunginformation men Our world in data ger denna jämförelse av covid-19 och säsongsinfluensan i USA.

En extraordinär händelse

”En händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner”.

Så definieras en extraordinär händelse (i dagligt tal en kris) i Lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Det som nu utspelar sig i samhället är långt ifrån normalt och vi har redan sett störningar i flera branscher där resebranschen, hotell- och restaurangbranschen samt idrotts- och kulturbranscherna troligtvis är de som har drabbats hårdast men även tillverkningsindustrin har drabbats av avbrott. Ingen bransch har lämnats orörd och på Tyréns arbetar vi delvis hemifrån och följer noga Folkhälsomyndighetens riktlinjer.

De åtgärder som vidtagits syftar till att fördröja smittspridningen men inte stoppa den. Där har drastiska åtgärder som att förbjuda folksamlingar på över 500 personer, att gymnasie- och universitetsutbildning ska ske hemifrån och att arbete hemifrån rekommenderas.

Enligt Folkhälsomyndigheten är coronaviruset ”här för att stanna” och fokus är 1) att få ner spridningshastigheten och 2) att skydda våra äldre, uppger statsepidemiolog Anders Tegnell i en intervju. Ett totalstopp kommer inte kunna uppnås utan istället vill man nå en så kallad ”flockimmunitet” över tid genom att smittspridningen sker i en takt som sjukvården klarar av att ta om hand. Samtidigt har det konstaterats att det framförallt är äldre som utgör den största riskgruppen där den överhängande majoriteten av dödsfall rapporterats.

Man räknar alltså inte med att kunna stoppa smittspridningen utan alla åtgärder riktas mot att fördröja smittspridningen så att antalet sjuka inte ska överstiga den kapacitet som sjukvården kan ta om hand. Utan de drastiska åtgärder som vidtagits riskeras en exponentiell smittspridning där sjukvården tvingas prioritera mellan olika patienter. Därför avråder UD från all icke nödvändigt resande utomlands och Folkhälsomyndigheten även inrikes särskilt mellan storstadsregioner. Sammankomster med fler än 500 personer förbjuds och en del av skolundervisningen sker digitalt. Smittspridning med och utan åtgärder illustreras i nedan diagram av Max Roser.

Några länder vidtar drastiska åtgärder som att stänga skolor och förskolor men detta avråder Folkhälsomyndigheten ännu ifrån eftersom man då riskerar att få en ny topp när skolorna väl öppnas. Dessutom är man rädd att om skolorna stängs att det även kommer drabba sjukvården eftersom föräldrar behöver vara hemma för att ta hand om sina barn. I Norge vill man undvika detta genom att tillhandahålla förskolor till föräldrar som arbetar inom samhällsviktig verksamhet uppger statsminister Erna Solberg i en intervju.

Någon som försökte varna för ett nytt utbrott redan för fem år sedan är en av mina förebilder, Bill Gates som efter sin karriär inom Microsoft nu ägnar sig åt filantropi. Han var inte först att varna och tyvärr har endast en liten del gjorts av de rekommendationer som han och flera andra föreslagit för att öka beredskapen inför en ny pandemi, bl.a. att skapa förutsättningar för att tidigt kunna diagnostisera denna typ av virusutbrott inte bara i länder med väl utbyggd sjukvård utan i hela världen. Det han nu rekommenderar för åtgärder är för det första att öka kapaciteten för provtagning, främst för personer som arbetar inom samhällsviktig verksamhet och särskilt sjukvårdspersonal men senare även för allmänheten vilket verkar ligga bakom Sydkoreas framgång att tampas med viruset. Ett problem med den provtagningsmetod som används just nu är att den måste utföras av sjukvårdspersonal med skyddsutrustning eftersom provtagningen vanligtvis framkallar nysning hos patienten. Det är bl.a. denna skyddsutrustning som man på vissa platser har problem med att förse. För det andra krävs isolering för att minska smittspridningen. Isolering medför stora konsekvenser för ekonomin men han menar att ju tidigare man vidtar isoleringsåtgärder, desto snabbare kan man återgå till något som liknar ett normalläge.

Sveriges krisberedskap

Sveriges krisberedskap regleras i ett antal lagar och förordningar men vilar framförallt på tre grundprinciper; Ansvarsprincipen, Likhetsprincipen och Närhetsprincipen.

Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. I Sverige är detta ansvar uppdelat på tre nivåer: lokal, regional och nationell. På lokal nivå är kommunerna ansvariga för merparten av samhällsservicen till kommunmedborgarna och som har verksamhetsansvar för exempelvis skola och äldreomsorg. På regional nivå är Sverige indelat i 21 län där Länsstyrelsen har ett regionalt områdesansvar och samordnar krishantering mellan lokal och nationell nivå. Här finns även regionerna som har ett regionalt verksamhetsansvar för sjukvård och kollektivtrafik. På nationell nivå styrs Sverige av regering och riksdag med stöd av centrala myndigheter. Folkhälsomyndighetens vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling och arbetar för bättre folkhälsa genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Regeringen förlitar sig nu alltså på Folkhälsomyndigheten kring vilka nationella insatser som krävs i rådande kris medan regionerna som vanligt ansvarar för vård av smittade. Personligen är jag oerhört imponerad av statsepidemiolog Anders Tegnell som dag ut och dag in intervjuas och på ett alltid lika lugnt och pedagogiskt vis besvarar frågor och förklarar de åtgärder och rekommendationer som görs. Stort tack för din fantastiska insats!

Likhetsprincipen innebär att verksamheter, under en kris så långt som möjligt, ska fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden. Detta innebär att samhällsviktig verksamhet fortsatt ska tillgodose befolkningens grundläggande behov. I rådande kris hamnar en samhällsviktig verksamhet i fokus, nämligen sjukvården. Här går det inte att uppfylla likhetsprincipen fullt ut i samtliga regioner utan i några har planerad vård ställts in och vi ser även att fältsjukhus inrättas med stöd från försvarsmakten.

Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen som leder och arbetar med en kris. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med regionala och/eller nationella insatser. Omfattningen av denna kris innebär att samlade insatser krävs, inte bara lokalt, regionalt eller nationellt utan även internationellt. Vi ser att länder stänger gränser och samarbeten inom EU att sjukvårdsartiklar prioriteras till de länder som är värst drabbade. Hela Sverige rustar nu för att öka kapaciteten inom sjukvården. ÖB beordrade Försvarsmakten att anordna ett fältsjukhus i Uppsala och man hjälper även till med att göra om Stockholmsmässan i Älvsjö till fältsjukhus för 200 coronapatienter där även vi på Tyréns stöttar, man gör även stödjande insatser till flera av landets regioner.

Fältsjukhuset på Älvsjömässan tar form. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Goda exempel

Samtidigt som flera länder upprättar karantän ser vi att viljan att ställa upp för varandra och hjälpa till är stark, allt från överenskommelser med grannen att gå och handla om någon blir sjuk till donering av förbrukningsartiklar som handskar etc till vårdinrättningar.

Vidare har flera initiativ tagits till att stilla vårt behov av sociala kontakter och att liva upp stämningen mitt i krisen.  Jag blir rörd av att se Italienare i karantän anordna balkongkoncert för sina grannar. Vill du skratta åt eländet finns massor av Corona-memes som sprids i sociala medier. Ta chansen att ”klubba” med hundratusentals andra när DJ D-Nice sänder Club-Quarantine via Instagram Live. Detta är bara några av mängder av goda gärningar i dessa isolerade tider.

De flesta branscher har drabbats negativt av krisen men det finns undantag och goda exempel på resilienta (jag tänker återkomma till detta begrepp i ett senare blogginlägg) företag som anpassar sig till situationen. Det är inte svårt att förstå att företag som tillverkar produkter som förbrukningsartiklar till sjukvården, toalettpapper eller handsprit går bra just nu i en marknad där efterfrågan på dessa produkter är större än tillgången. Har du funderat på hur din organisation kan stötta i krisen och samtidigt mildra konsekvensen för er egen organisation. Det gjorde The Absolut Company som ställer om delar av sin produktion från vodka till ren sprit som sedan ska blandas med gel för att tillgodose den ökade efterfrågan på handsprit. De flesta restauranger har drabbats hårt men vi ser även exempel på restauranger som försöker ändra sin affärsmodell, åtminstone tillfälligt, t.ex. har en av våra lokala restauranger börjat med take away och tar beställningar via Instagram.

Flera företag har tvingats permittera personal. Ett exempel på att minska konsekvenserna av detta och samtidigt öka sjukvårdens kapacitet är att permitterad SAS-personal erbjuds sjukvårdsutbildning.

Vad kan ni göra annorlunda för att komma igenom denna kris?

Avslutningsvis

Personligen har alltså mitt fokus varit på att bli pappa och jag har spenderat en hel del tid på att googla på huruvida spädbarn utgör en riskgrupp. Till min glädje har eftersökningarna visat att barn verkar vara minst drabbade. Oavsett vill jag skydda min dotter från allt av ondo och är ovillig att ta risker. Jag kan förstå föräldrar som inte vill lämna sina barn på förskolan eller skolan och sköter undervisningen hemifrån. Själv har jag arbetat hemifrån för att inte bli sjuk och riskera missa förlossningen. Nu är jag tacksam för tjänster som Facetime så att mormor och morfar samt farmor och farfar kan komma på virtuellt besök.

Jag har också fått se Stefan Löfven göra sin, enligt min mening, bästa insats sedan han blev statsminister genom sitt tal till nationen i söndags. I talet nämnde han bl.a. att ”de närmaste månaderna kommer att vara påfrestande men vårt samhälle är starkt”. Han poängterade också allas ansvar att dra sitt strå till stacken vilket är särskilt betydelsefullt i en kris som denna. Många företag är på väg eller kommer att gå i konkurs och det är nu upp till alla företag som kan, att upprätthålla sin verksamhet i så stor utsträckning som möjligt så att Sveriges ekonomi kan ta sig igenom denna kris. Genom att upprätthålla er verksamhet, stöttar ni också samhället.

Som konsulter arbetar vi bl.a. med att hjälpa företag och organisationer att upprätta risk- och sårbarhetsanalyser i syfte att stärka sin krisberedskap. Tips kring detta återfinns i ett tidigare blogginlägg om kontinuitetshantering. Självklart hoppas jag att man aldrig ska behöva använda sin kontinuitets- eller krisplan men det är i tider som dessa som jag känner extra stolthet kring vad vi bidrar med genom att utveckla mer resilienta samhällen.

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg