BIM – en viktig del av VDC-processen

Alexander Sjölén sitter bakom tangenterna i detta inlägg. Han började som byggnadskontruktör 2008 och gjorde 2016 ett avstick i karriären där han under två år jobbade på en konkurrerande konsultfirma (inga namn nämnda) som BIM-samordnare och VDC-strateg. 2018 återvände han till Tyréns och jobbar nu som BIM-samordnare. Under 2019 går Alexander CIFE VDC Certificate Program via Stanford University och kommer i slutet av året vara certifierad inom VDC.

Cina ställde en fråga i sitt tidigare blogginlägg – ”hur motiverar du dina projektmedlemmar?”. Att vara tydlig (ibland övertydlig), ärlig, ödmjuk med mera är så klart hörnstenar för att svetsa ihop en projektgrupp och skapa gemenskap. Men den kanske viktigaste delen, anser jag, är att alla inblandade förstår projektet och varför detta ska byggas. Vilken samhällsnytta har det? Vad är beställarens långsiktiga mål och vision? Hur ska vi i projektgruppen nå dessa mål? Allt för ofta hoppar man in i ett projekt ovetandes om ordet varför. Om alla projektmedlemmar förstår detta så upplever jag att det blir mycket enklare att jobba mot samma mål i projektet.

Ulrika frågade mig om jag ville skriva nästa inlägg här på Projektledarbloggen och självklart tar jag tillfället i akt att slå ett slag för vikten av BIM i VDC-processen.

Mitt nuvarande projekt är Knivsta DPL, där vi på Tyréns är generalkonsulter och uppdraget är att skapa ett förfrågningsunderlag för en gångbro över järnvägsspåren vid Knivsta C. Projektet drivs med VDC där vi har ICE-dagar varannan vecka med beställarens närvaro. Själva BIM-modellen eller samordningsmodellen använder vi för krockkontroller och samordning under projekteringen, visualisering samt 4D-simulering. Jag kommer att förklara dessa användningsområdena mer nedan.

Jag vet själv hur det är – tiden är knapp, handlingar ska levereras – i de lägena är det svårt att lyfta blicken och se över andras frågeställningar och problem. Just därför är det sådan fördel att ha en BIM-samordnare i projektgruppen. Som sammanställer modeller, ser över eventuella krockar, samordnar frågeställningar kring projekteringen och går igenom detta under möten.


Samordningsmodell för krockkontroller samt samordning under projekteringen.

Samordningsmodellen används alltså skarpt under själva projekteringen men den kan också användas för att visa hur det faktiskt kommer att se ut i verkligheten. I Knivsta-projektet använde vi oss av en drönarskannad modell av omgivningen som vi sedan slog ihop med samordningsmodellen. Resultatet blev en visualisering i 3D som visar hur det kommer att se ut när bygget är färdigt. Även visualiseringen används under ICE-dagarna, den ger en helhetsbild av projektet som framförallt beställare brukar uppskatta mycket.


Drönarskannad modell utan samordningsmodell.


Drönarskannad modell med samordningsmodell.

I detta projekt utnyttjade vi även samordnings- och visualiseringsmodellen till att göra en 4D-simulering. Simuleringen är i form av en film som visar byggets framdrift vecka för vecka. Detta ger alla inblandade en bra bild av vad som kommer ske och i vilken ordning alla moment kommer utföras på plats.


Urklipp ur 4D-simlering.

Sammanfattningsvis så är en strukturerad samordningsmodell, där alla discipliners modeller är sammanslagna i en, är en stor fördel och snudd på ovärderligt under en ICE-dag. Hur använder du BIM i dina projekt?

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg