Låt oss hoppas att vi har fel!

De senaste dagarna har det varit artiklar om våra uppdrag i Norrbotten och Västerbotten om konsekvenser av ett förändrat klimat. Jag har på köpet fått två mail från personer som velat övertyga mig om att människan inte påverkar klimatet, så våra utredningar är helt onödiga. Den första svarade jag ”Låt oss hoppas att du har rätt”, den andra har jag inte svarat.
Jag har under de senaste åren haft förmånen att få diskutera klimatförändringar och anpassning till ett förändrat klimat med många kommuner och andra aktörer. Utgångspunkten har varit vilka risker och möjligheter det kan innebära att det blir varmare, blötare och kanske torrare. Det har varit många intressanta diskussioner och jag har fått höra många iakttagelser om hur människor upplever att klimatet redan har förändrats. Det har varit intressant att jämföra hur människorna i Norrbotten upplever förändringarna med upplevelserna hos människorna i Skåne.

Båtar vid översvämmad hamn
I Norrbotten fick vi höra att isarna har blivit sämre och kommer senare. ”Förut kunde jag åka skidor över sjön på vintrarna, det kan jag inte längre”. Växtligheten och djurlivet har förändrats, med lönnar som förökar sig och träd som växer högre och högre upp på kalfjället. De unga i Jokkmokk var mycket bekymrade över att naturmiljön förändras. ”Det är ju för naturen vi bor här uppe”.
I Skåne är det mer de dramatiska väderhändelserna som människor reagerar över, framför allt intensiva regn som skapar översvämningar och problem med infrastruktur och byggnader.
Att utgå ifrån vad som redan har hänt är bra. Då behöver man inte resonera om ifall det sker en förändring eller ej. Samhället är sårbart för dagens klimat, så man kommer ganska långt i att förebygga risker om man utgår ifrån det. Men man bör förstås också ta hänsyn till att klimatet förändras – att inte göra det är som att säga att det är så liten sannolikhet att jag krockar eller blir tagen av polisen så jag struntar i att använda bilbälte. Det är mycket sannolikt att klimatet förändras, och det är också en viss sannolikhet att det kommer att förändras väldigt drastiskt. Man bör kanske inte planera för de allra värsta scenarierna, men man kan ha dem i bakhuvudet när man gör strategiska val för framtiden. Jag läste i en bok att det är 6 procents sannolikhet att temperaturen ökar med 6 grader fram till nästa sekelskifte. Det skulle få förödande konsekvenser. Vem vill åka med ett flygbolag där 6 procent av planen kraschar? I det perspektivet är det klokt, ungefär som att teckna en försäkring, att arbeta förebyggande, både för att minska utsläppen av växthusgaser och för att anpassa samhället och verksamheter till ett förändrat klimat.
Att arbeta med fysisk planering, VA-planering eller företagsutveckling med hänsyn till klimatförändringar kräver kunskap, övning och gemensamt lärande. I princip alla samhällssektorer kommer att påverkas och vi behöver snarast få igång konstruktiva dialoger kring vad som behöver göras redan nu och vad som kan vänta. Kommunerna har flera tunga ansvarsområden, så som VA, fysisk planering och äldreomsorg. Inom näringslivet finns flera branscher som bör titta på om deras affärsstrategi behöver ändras. Exempel på det är finans- och försäkringsbranschen, turismbranschen, areella näringar och näringar som är starkt beroende av en fungerande infrastruktur.
Det finns många miljoner kronor att spara och vinna på att ta med klimatförändringarna som en omvärldsfaktor i beslut och strategier som berör framtiden. Det finns också sociala och ekologiska vinster att göra. Mycket sannolikt är det så. Men man kan ju ändå hoppas att vi har fel.

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg