Trygghetsskapande belysning i Huddinge

vertikalbelysning med färg

Begreppet trygghet och begreppet ljus är två parametrar som flitigt används och kopplas samman när vi arbetar i stadsutvecklingsprojekt. Dock är detta inte alltid något som tolkas rätt då man ibland drar parallellen att mycket ljus skapar stor trygghet. Vilket inte alltid är fallet.

Vid en ljussättning med fokus på trygghet är det många parametrar som skall klaffa. Både tekniskt ljusmässigt men också när vi pratar om användande, rörelsemönster hos brukare och den psykologiska upplevelsen av ljuset. Som oftast skall det inte alltid till mycket ljus – Istället är fokus på att få helheten väl genomtänkt, få det väl avvägt och rätt placerat i vilken miljö man än jobbar med. Rätt ljus på rätt plats helt enkelt, en stor portion fingertoppskänsla och mycket givande i upplevelsen av ljuset ger förhoppningsvis en flitigare rörelse hos invånarna som i sin tur ger synergieffekter på en bland annat högre trivsel och lägre brottslighet.

Huddinge kommuns samhällsbyggnadsnämnd har fått stöd för att arbeta med ljusdesign för trygghet i offentliga miljöer. Utifrån medborgardialoger och enkäter har man identifierat otrygga och trygga platser i Skogås och Trångsund, som är pilotområden för arbetet.

Frida Almqvist är en av dem på Tyréns ljusdesign som ska hjälpa till att välja ut de fem platser som ska prioriteras och göra gestaltningsförslag för dem.

Jag fick möjligheten att intervjua Frida gällande detta speciella och spännande projekt. Här nedan ges en beskrivning av projektet och dess egenart av Frida själv.

Hur kommer det sig att just Tyréns blev kontaktade av Huddinge kommun?

– Trygghetsskapande belysning är något vi har arbetat mycket med redan tidigare. 2010 gjorde vi ett belysningsprogram åt Österåkers kommun, där utgångspunkten var trygg och jämställd belysning för kvinnor och barn. Projektet var finansierat av Boverkets Tryggt och jämnt-satsning och därför höll jag sedan ett föredrag om projektet på Boverkets redovisningstillfälle.

Föredraget utmynnade sedan i en skild föreläsning och workshop, som gjordes om året därpå. Huddinge kommun hittade mina kontaktuppgifter i samband med workshoppen och tog kontakt. 2013 skrev jag ett belysningsprogram åt Karlstads kommun, där vi också tog upp trygghet och säkerhet, så denna typ av ljusprojekt känns riktigt som vårt område.

Blir det någon konkret belysning av ett sådant projekt?

– Vi gjorde också konkreta belysningsförslag för ett antal platser i Åkersberga i Österåker, och tre av platsernas belysning är genomförd och i drift. Vi kommer att arbeta på ungefär samma sätt här i Huddinge.

Det intressanta är att se före- och eftereffekten och lyssna in folks reaktioner. Det är dessutom ganska tacksamt att arbeta med riktigt otrygga platser, för vilka åtgärder man än gör, så blir det alltid bättre än det var innan! Vi sätter givetvis ribban högre än så, men tillfredsställelsen är stor när det blir en märkbar effekt av det man planerat.

Vikten av att ha en förstående beställare som lägger vikt vid just god belysning är en förutsättning för ett gott slutresultat. Både projekten i Österåker och Åkersberga har varit goda exempel där vi tillsammans med kommunen har lyckats skapa fantastiska platser.

Det är viktigt med lyhördhet, kommunikation och att utbilda och förmedla varför vi tillsammans gör detta. Vi har ett ansvar att försöka se till att alla vill och förstår hela processen och det förväntade resultatet. I Huddinge är det något man pekat på själva och låtit göra en utredning till, så vi känner oss glada och stolta som dels har bidragit till att inspirera och sedan fått uppdraget till oss. Med detta är vi även trygga med att arbetet kommer löpa på bra och att resultatet blir just det man önskat sig.

Hur går man tillväga i skapandet av en trygg belysning? Vilka tekniska och psykologiska parametrar väger man in?

– Även om alla platser och kommuner är olika, fungerar belysningen på ungefär samma sätt. Det gäller att undvika bländning för att skapa bra sikt, så att flyktvägar syns och så att det går att avläsa mötande personers ansikten. Belysta vertikala ytor gör att platsen känns ljusare och hjälper till med orienteringen. Husfasader, träd och murar kan bilda dessa vertikala ytor. På samma gång ger ett ljussatt träd en estetiskt tilltalande upplevelse och man får ett mer harmoniskt helhetsintryck.

Kunskapen om hur man bygger en miljö för trygghet och brottsförebyggande är en blandning av vår egna breda kompetens inom teknisk ljussättning och konstnärligt gestaltande. Ibland tar vi hjälp av nya rön och uppdaterade studier inom området ljus som exempelvis rapporter från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) som ger bra underlag till att få tyngd i sina argument för en bättre ljussättning.

Men hur är det då med energianvändningen? Blir det inte å andra sidan en högre miljöpåverkan med all denna extrabelysnignen under träd och på bergsknallar?

– Med dagens energieffektiva ljuskällor och nya ljusstyrningsmöjligheter, kan vi på samma gång som vi skapar en trygg och vacker park, spara energi. Klart att det drar mera energi att ha ett par extra strålkastare på ett träd, än att bara belysa gångvägen, men om folk inte vågar gå där, så är ju belysningen för gäves. Då kan vi lika gärna släcka ner hela parken. Vi får aldrig glömma vem vi belyser för och varför avslutar Frida med eftertryck.

Arbetet med att planera platserna är redan i full gång och vi väntar med spänning på de framtida stegen i projektet och dess slutresultat.

/Jacob

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg