Den oändliga historien

OversiktsillustrationNu skulle ni kunna tro att jag tänkte skriva av mig om filmatiseringen av Michael Endes fantasybok Die unendliche Geschichte som hade premiär i Sverige år 1984, men då trodde ni lite fel. Visserligen ger miljöerna i filmen mycket inspiration att hämta, i alla fall för mig i mitt dagliga arbete, men mitt syfte är att berätta lite kort om Varbergstunneln – ett projekt med hävd relativt långt bak i tiden – och likväl en oändlig historia.

Västkustbanan, som räknas till en av Sveriges viktigaste järnvägar, är snart utbyggd med dubbelspår längs hela sträckan Göteborg – Lund. Ett undantag är sträckan Varberg – Hamra där målet är att gräva ned järnvägen i en tunnel under Varbergs tätort. Ärendet har utretts ända sedan 90-talet, och idag arbetar bland andra Tyréns med den järnvägsplan som skall ligga till grund för det fortsatta arbetet med Varbergstunneln genom bygg- och driftsskedet.

Utbyggnaden till dubbelspår ger stora vinster inom transport och logistik, och tillsammans med ABAKO Arkitektkontor utformar Tyréns landskapsarkitekter gestaltningsprogrammet för Varbergstunneln – ett gediget arbete som skall ge identitet åt vad som idag beskrivs som en av Sveriges vackraste järnvägssträckor. Idag får tågresenären uppleva vyer ut mot Natura 2000-området Getteröns fågelreservat samt vidderna kring Apelviken strax söder om tätorten.

När stationen som idag går i marknivå grävs ned i en tunnel kommer järnvägen att få en helt ny sträckning, vilket gör att tågresenären förlorar mycket av dagens upplevelsevärden längs sträckan. Därför blir det särskilt viktigt att man i gestaltningen av den nya järnvägsanläggningen kompenserar det som går förlorat, men bara det faktum att järnvägen grävs ned i en tunnel innebär en väldigt stor vinst – varbergsbon kommer i framtiden att få helt nya möjligheter till att få kontakt med vattnet samtidigt som samhällsutvecklingen i staden får en chans att ta fart på riktigt.

De ytor som frigörs i projektet får helt enkelt en annan dignitet än de få minuter av utblickar som tågresenären förlorar. I slutändan är det ju faktiskt varbergsborna som ska leva med förändringen över tid. Gestaltningsarbetets fokus ligger således på landskapsanpassningen av järnvägsanläggningen till det småskaliga beteslandskapet norr om Varberg, och det storskaliga jordbrukslandskapet sydöst om densamma. Och inte minst stationsområdet. Diskussionerna kring identitetsskapande materialval och återbruket av de mängder sprängsten som tunnelbygget ger upphov till har börjat landa, och till hösten kommer vi att kunna presentera ett genomarbetat material för ett Varberg som äntligen kommer att kunna blicka ut mot havet – och oändligheten.

Om ni vill veta mer om projektet så kan ni klicka er in på Trafikverkets, Varbergs kommuns eller ABAKO Arkitektkontors hemsidor. Känner ni istället att verkligheten ligger alltför nära i tiden så kan jag istället rekommendera valfri bok av Ende. Det är ju trots allt snart semester.

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg