Allt ljus på människan? Vi behöver ett paradigmskifte! 

FN-byggnaden i New York har Greta Thunbergs ord projicerade på fasaden under FN-mötet. Foto: Project Pressure, Voices for the Future

FN-byggnaden i New York har Greta Thunbergs ord projicerade på fasaden under FN-mötet. Foto: Project Pressure, Voices for the Future

I ljusdesignvärlden har begreppet HCL – ”Human centric lighting” stått högt på agendan de senaste åren. Det räknades som ett stort framsteg att rikta fokuset på människan igen – allt ljus på människan – inte enbart ljus på gatan! I allt för många år handlade ljusdesign i städer om gatubelysningen. Det nya upplevelsesamhället som är aktivt dygnet runt behövde en belysning som skapar och främjar upplevelser och aktiviteter på våra torg, i våra parker och andra publika stadsrum under de mörkare timmarna av året. Nya spännande diskussioner om hur trygghetskänslan kan skapas med en annan typ av belysning än ljusstolpar längs en parkväg tog fart. Vi behöver fortsätta leta efter kunskap om socio-psykologiska aspekter för att verkligen förstå människans behov av ljus och planera smart i enlighet med dessa insikter. Social hållbarhet är en viktig fråga för mig som ljusdesigner.

Men idag vill jag höja rösten för att säga – Jag är trött på HCL

Just nu behöver vi ett annat fokus än människan i centrum. Vi måste tänka jorden runt. Tänka på djuren, naturen och klimatet. Tänka på biologisk mångfald. Tänka på jordens begränsade resurser. Våga ifrågasätta på nytt våra mänskliga behov. Är det de grundläggande behoven vi pratar om eller bekvämligheter, eller till och med lyxfrågor? Behöver vi verkligen så mycket ljus som trafikverkets riktlinjer säger? Eller behöver vi sakta ned trafiken istället för att har mer och ännu jämnare belysning på gatorna för att undvika trafikolyckor? Just då skulle fokuset inte ligga primärt på människans önskemål (att forma jorden endast för sina behov) utan mera på djurens och naturens. Det som idag ses som grundbelysning eller funktionsbelysning kan behöva omprövas i stor utsträckning. Ska vi lita mer igen på bilens strålkastare och jobba med identitetsskapande ljus på särskilda platser?

Vi kommer att behöva pröva vår ljuskultur i stort sett tror jag. Varför är vi så rädda för mörker? Kan vi lära oss att uppskatta mörker? Rädslan för mörker är så djupt förankrad i människans historia. Är det över huvud taget möjligt att vända på den? Vad går vi miste om när vi inte får uppleva mörker längre?

Ljuset har en stor inverkan på människans välmående och vår dygnsrytm och inte minst djurens dygnsrytm. Är det dags att gå tillbaka till en mer naturlig rytm än det 24/7 upplevelsesamhälle lever med idag? Om det finns något bra med människans storhetsvansinne så tycker jag att vi ska ta på oss den komplexa frågan om hur vi kan balansera stadsmiljön för djur, natur och människan i helhet. Det betyder inte att jag har svaret här och nu på frågan. Jag säger bara att jag har klimatångest och förstår mer och mer hur viktig klimatfrågan är. Jag tittar på mig själv och undrar om jag går igång för mycket i vissa projekt och tappar överblicken över vad som är rimligt.

Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet

Hållbarhet handlar som ni vet om alla tre aspekter: ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet. Jag förespråkar de närmaste åren en prioritering av den ekologiska påverkan utan att förminska frågan till enbart energibesparingar. Ekonomisk hållbarhet måste tolkas inte bara i marknadens valutor (som kan sätta väldigt märkliga priser på jordens resurser) utan också tolkas med tanke på jordens begränsade resurser. Social hållbarhet får ändå vara en viktig del i utformning av våra städer, men vi behöver våga ifrågasätta våra egna – ibland rätt så egoistiska – mänskliga behov.

Ljusföroreningar bör beaktas i högre grad i arbetet med ljusplanering men även i arbetet med naturmiljöfrågor och på landskapsnivå för att säkerställa att inte skyddade arter påverkas. Planeringen av infrastruktur med tillhörande utomhusbelysning måste därför integreras i arbetet med övriga miljöfrågor i kommuner och på regional och nationell nivå.*

*Jägerbrand, A.K. (2018). LED-belysningens effekter på djur och natur med rekommendationer: Fokus på nordiska förhållanden och känsliga arter och grupper. Calluna AB.

Allt ljus på Greta!

Lyssna på henne och alla andra kloka ungdomar: Agera som om huset brann! Det vi gör idag räcker inte. Eller ännu värre: många saker vi gör idag förstör!

Ungdomarna kommer att kunna åstadkomma ett riktigt paradigmskifte om de fortsätter som nu. De bryter kollektivets tankemönster just nu. Det finns hopp. Men vi behöver tar vårt ansvar och stödja deras klimatrörelse. När? NU!

Nu på fredag den 27 september 2019 kallar alla unga oss vuxna att gå ut med dem på våra gator: Att våga öppna ögonen för det som är så fel idag och ropa till våra politiker att göra kraftiga åtgärder och våga tänka nytt och obekvämt, nu! Klimatfrågan berör alla över hela politiska landskapet.

Hoppas du joinar in nu på fredag 27/9 kl. 13.00 på Medborgarplatsen i Stockholm där alla samlas för att sedan vandra till Mynttorget. Ta med en lunchmacka och spendera 1 extra flextimme.

Det är den nya generationen värd.
Det handlar om våra barns och barnbarnens framtid.

Ljusfrågan är bara en aspekt i samhällsplaneringen. Hur mycket ska människan dominera och bygga efter sina regler och (lyx-)behov? När det gäller ljusgestaltning, så bör den ha en mer strategisk förankring och planering.

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg