Ny kulturarvsanalys berättar om Linköping
Nu finns Kulturarvsanalysen för Ostlänken – sträckan genom Linköping att läsa på Trafikverkets webbplats. Kulturarvsanalysen speglar stadens utveckling och dess omland från förhistorisk tid fram till idag. I arbetet har historiska kartor varit betydelsefulla källor till kunskap. Tycker du också att de kan vara helt oemotståndliga, såsom kartan ovan över Linköpings ladugårds frihetsmil från 1670-talet?
Ostlänken är en planerad dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping. Detta är den första delen av Sveriges nya stambanor för snabba fjärr- och regionaltåg. Utredningsområdet är stort och tillhör de mer fornlämningstäta i landet. Kulturarvsanalysen ger flera intressanta ingångar till besöksmål i och omkring Linköping. Det är tydligt att staden och landsbygden fungerat i symbios över tid, vilket resulterat i många spännande avtryck i landskapet. Flera av dessa syns i den historiska kartan.
Kartan berättar
Linköping växte under medeltiden fram till ett centrum för både kunglig och kyrklig makt. Kartan ovan visar Linköping med Slottet, Domkyrkan och St. Lars. Genom staden löper Storgatan med passage över Stångån vid Stångebro. Strax öster om bron låg den Kungliga ladugården utmärk med kronans märke.
Utsnitt med Linköping, kungsladugården och verksamheter kring fallet vid Tannerfors
Domkyrkan är ett historiskt landmärke, väl synlig från omgivande slätter, såsom den vid Tift.
På kartan är också kronans inflytande synligt genom de två jägareplatserna, öster och väster om staden. Kungen kunde rida ut på jakt på bekvämt avstånd för att kunna hinna hem till en värdig middag på slottet. Jägareplatsen öster om staden låg vid nuvarande Tallboda och Östra Malmskogen, med en del av skogen och gränser för skjutgator kvar. Jägareparken väster om staden är fortfarande under statlig ägo som militärt övningsfält, ett av landets äldsta.
Genom jägareplatserna och staden gick sträckningen för den forna Eriksgatan. Det är samlingsnamnet för de medeltida vägarna där kungar red på sin ceremoniella resa för att få sin legitimitet bekräftad i de olika landskapens ting. Det var ett nationellt kommunikationsstråk som kom att få en stor strukturerande verkan för lokalisering av bebyggelse och vägar. Den har fått flera efterföljare som nationella kommunikationsstråk i form av ”Riksettan” och E4.
Eriksgatan syns här som en hålväg som kantas av runstenar.
Söder om staden ligger Tinnerö. Av kartan framgår att här låg det inhägnade kungliga Djurgården. Området kännetecknas idag av ett nationellt betydelsefullt eklandskap, med bakgrund i kronans och adels ägande. Den senare militära närvaron hade länge en konserverande effekt på landskapet. Områdets historia har gett upphov till stora upplevelse- och rekreationsvärden.
Kronans djurgård söder om staden.
Tinnerö eklandskap har formats genom ägande och markanvändning.
Flera kulturmiljökompetenser
I framtagandet av Kulturarvsanalysen har flera kulturmiljökompetenser samarbetat, kulturgeografer, arkeologer och byggnadsantikvarier. Det är framför allt jag och mina kollegor Ingela Spijkerman och Louise Westman som har gjort Kulturarvsanalysen. Johanna Andersson, Ramboll har tagit fram rapportens GIS-kartor.
I uppdraget är Tyréns underkonsulter till Ramboll/Atkins.