Vad kan man önska sig som MKB-samordnare
Saker man hört som MKB-samordnare.
Det gränsar väl till självskadebeteende att vara MKB-samordnare?
Jag begriper ingenting av MKB
MKB är för svårt. Jag vill hellre hålla på med hållbarhetsprogram
Arbetet berör många
Vem vill vara MKB-samordnare? Det är aldrig långtråkigt att vara samordnare av miljökonsekvensbeskrivningar för planer eller projekt. Det förekommer både komedi, thriller och kanske tragik. Vi kallar oss ofta MKB-samordnare och höjer fanan med Miljöbalken varje dag. Folk man har omkring sig har ofta åsikter åt det ena eller andra hållet om arbetet. En sak är säker. Om man vill jobba med människor så ska man jobba som MKB-samordnare. Men det är inte alltid man skrattar. Vi jobbar i projekt som berör många och tonläget kan bli högt både från privatpersoner och officiella verksamheter. Men håller man på med viktiga saker som påverkar samhället så är det bara att acceptera. Jag tänker ofta att vi tillhandahåller arenan där folk kan tycka till och vi står ofta mitt emellan parter med olika åsikter och försöker skapa en så bra process och beslutsunderlag som möjligt. Teflonoverallen får sina törnar ibland.
Roligt med rollen
Det som är otroligt roligt är att delta i olika typer av projekt. Man får som MKB-samordnare insyn i en massa tekniker och verksamheter man inte hade en aning om. Och man får arbeta med så många olika kompetenser och folk kan så otroligt mycket. Att få ihop en miljökonsekvensbeskrivning är ingen one(wo)man show utan ett lagarbete utan dess like mellan ett antal olika expertområden inom miljö. Och även bland teknikerna finns det många miljöengagerade att få draghjälp av.
Som samordnare utan detaljkunskap är det lätt att tro att experten vet allt om MKB men när man inser att experten behöver hjälp att veta vad MKB innebär och vad det ska användas till kan samarbetet börja. Syftet med MKB är inte att skriva ett mer eller mindre tjockt dokument utan att (litet fritt tolkat) genomföra en process där projektet eller planen miljöanpassas för att så långt som möjligt bidra till en hållbar utveckling.
Det här har jag också fått höra av de som jag betraktar som experter
Ni MKB-samordnare är så himla duktiga
Det borde heta MKB-projektledare och inte MKB-samordnare. Samordnare låter så lågstatus
Så här till jul önskar jag mig några saker skulle kunna göra arbetet bättre.
Önskelista till Tomten
- Bejaka dokumentation av alternativ. Ett krav i miljöbalken är att redovisa alternativ vilket är väldigt bra. Först när man har alternativ på pränt kan man visa att det inte är första bästa förslag man tagit fram. Och det utreds mängder av alternativ i de flesta projekt. Men av någon anledning är det svårt att dokumentera och visa upp dem. Det är ju gamla förslag säger projektet. Det blir ofta att vi visar upp förslaget och möts av en förståelig misstro från omvärlden att det inte alls finns alternativ utan är det första man kom på. Krav på alternativredovisning kommer som ett brev på posten från olika parter och då är det så dags att samla ihop vad man tänkte för länge sedan. Min rekommendation är att i början av projektet göra upp en process för hur alternativ ska studeras, utvärderas, dokumenteras och på vilken nivå som är rimligt. Lätt som en plätt att samla ihop i slutet.
- Bejaka den kreativa processen, inte bara dokumentet. Även om MKB är ett lagkrav så utesluter inte det att man får vara kreativ. MKB ska vara en process för att få minimera negativa miljökonsekvenser och processen kan bedrivas på många olika sätt. Den process man numera gärna gör inom ramen för Hållbarhetsprogram kan också göras i MKB. Det känns som ett gravt misslyckande av branschens alla delar när folk hellre jobbar med hållbarhetsprogram än att jobba med MKB-processen för att den förra inte är lagstyrd.
På miljöavdelningen har vi julpysslat. Vi fick inte koppla in vår ljusstake på elnätet men lät oss inte nedslås av det utan gick loss på en annan lösning.
- Värna avgränsningen av frågor att utreda. Det är vanligt att vi måste utreda småfrågor som vi i projektet vet saknar betydelse som helhet. Alla som ska yttra sig formellt får gärna reflektera över vilken betydelse den egna frågan har ur ett helhetsperspektiv i just detta skede. Man kan tycka att någon annan ska göra avvägningen av vilka frågor som är relevanta men i praktiken vågar inte verksamhetsutövaren stå på sig. det är mindre risk att belysa den i minsta detalj. Det kostar pengar och engagemang som kunde användas till viktigare frågor.
- Bejaka nya former av redovisning. Tjockare rapporter är inte alltid bättre. Teknikerna levererar numera digitala modeller men vi som skickar material till myndigheter måste alltid kräva pdf:er av olika slag. Incitamenten för en förändring är små. Även om ingen orkar plöja alla hundratals sidor så läses alla hundratals sidor av någon. Ett tecken på att även myndigheter ser ett problem är att de önskar ett avgränsat kortare dokument men sedan i alla fall kommer med kompletteringskrav som gör det tjockare och tjockare. Och vill projektet klara ett överklagande är det mindre riskabelt att skriva för tjockt. Ingen har hittills fallit på det. Jag har inget exakt förslag här men skulle vilja börja diskutera hur vi kan redovisa på mer effektiva sätt
Nu är julen snart här. Den verkar bli grön för de flesta och just nu även blå med tanke på de höga vattenflödena över landet.
Jag önskar alla läsare en riktigt
God Jul och ett Gott Nytt År.
Ta inte ut er helt med julbestyren. Spara krafter till det nya decenniet. Vi lever i en spännande tid.