Så mycket bättre – bara vi lyfter blicken
Tänker jag. I min enfald? Vi skulle kunna ta fram så mycket bättre modeller av hur det ser ut under markytan än vad vi levererar idag. Vi måste också ta fram så mycket bättre modeller av undermarksrymden än vad vi gör idag. Vi SKA eftersom de geotekniska verktygen, dvs metoderna både i fält och laboratorium redan finns. Vi MÅSTE eftersom vi jobbar allt mer med avancerade FEM-beräkningar och 3D-modellering. Det märks i vardagen lite då och då när det i geoteknik-chatten kommer nödrop av typen ”-Kan någon släppa en Plaxis-licens?”. Så skaffar vi ett par licenser till och sedan går det en tid och sedan upprepas nödropen. Jobbar vi med mer avancerade modelleringar och beräkningar duger det inte att basera indata på viktsondering eller en modul bestämd med ett empiriskt samband baserad på skjuvhållfasthet, som också kan vara baserad på ett empiriskt samband. Mer högkvalitativ provtagning och laboratoriebestämda egenskaper än vad som görs idag känns nödvändigt. Och verktygen finns, även i friktionsmaterial, se nedan.
Inspirerad av Morgan Axelssons och Luke Chapmans GD-presentation av kärnprovtagning i blockig morän med S-Geobor i Ostlänken-projektet, med nära noll i kärnförlust och otroligt snyggt genomborrade block, och liknande typ av kärnkvalitet med samma metod i morän på kalkberg från nyligen avlagt besök på GEO i Danmark, känns det som att det är hög tid att geoteknik-branschen ”steppar upp” och tänker nytt. Den tydliga vinsten i Ostlänken-projektet var att från att ha varit totalt vilse i tolkningen av bergnivå trots ett stort antal Jb-sonderingen inom ett litet område var det efter de otroligt tydliga kärnorna inte längre någon tvekan om var bergets överyta var belägen. S-Geobor kräver en större rigg och mer avancerad utrustning och är därför dyrare än Jb, men i gengäld får man ett svar som man är säker på. Och trygghet och lugn och ro i en organisation är värt mycket. Och vill man fortsätta osäkerhetsresonemanget kan man dra det hela vägen till vad det är värt att från beställarens sida vara säker på sin geomodell vid kontraktsskrivande med entreprenör. Det är värt stora pengar, och i det sammanhanget är lite dyrare undersökningar med riktigt bra kvalitet inga stora pengar. Men det kräver att blicken höjs och inte slutar på nedersta raden i E2-bilagan. Se helheten i projektet.
I verktygslådan har vi också de geofysiska metoderna som rätt använda och rätt tolkade i ett tidigt skede fångar de stora dragen i geomodellen, och som hjälper oss att optimera det mer detaljerade borrprogrammet. Även på det temat var där en klockren GD-presentation av Ola Forsberg, TRV, från projektet Östlig förbindelse.
Vi har verktygen som kan ta fram en betydligt mindre osäker geomodell än vad vi gör idag, både avseende geometri och deformations- och hållfasthetsegenskaper. Det som behöver göras är att lyfta blicken och se helheten i ett projekt, att ha ett successivt undersökande, och ett fördjupande undersökande i takt med projekteringen. Det vore intressant att se en kalkyl på vad man som helhet i ett projekt kostnadsmässigt skulle vinna på att använda hela den geotekniska verktygslådan för att ta fram den bästa geomodellen. Jag tycker vi börjar med det tänket direkt. Parallellt kanske ett examensarbete eller ett doktorsarbete kan teoretisera och verifiera eller förkasta tesen.