Digital LCA med Smart Built Environment

Ni kanske läste mitt förra inlägg ”BIM för effektivare analyser av miljöpåverkan”? Där tog jag upp möjligheterna med BIM för att effektivisera livscykelanalyser (LCA) av byggnadsverk. Jag nämnde att i dagsläget är arbetet ofta väldigt manuellt men att mycket bubblar under ytan och att detta förhoppningsvis blir mer digitaliserat inom snar framtid. I detta inlägg tänkte jag berätta så gott jag kan om en del av det som händer i branschen.

I torsdags förra veckan var jag på seminariet ”Smartare beslutsstöd med digital LCA”, arrangerat av Smart Built Environment, vilket sammanfattade resultat från projekt som pågått sedan 2016 (läs mer om projekten här). Projekten fokuserar mycket på att digitalisera LCA-processen för att ta smartare och mer hållbara beslut. Just kopplingen mellan LCA och BIM (i form av informationsmodeller) och informationsflödet däremellan har identifierats som en saknad pusselbit som måste digitaliseras och effektiviseras. Det har därför även genomförts ett antal pilotprojekt på både hus- och anläggningssidan för att hitta praktiska lösningar på detta.

Pilotprojekten stötte ofta på samma återkommande problem; hur man identifierar eller klassificerar objekten i modellen för att de sedan ska mappas mer automatiskt mot miljödata. Det är här branschen behöver prata samma språk, vilket också lett till ett annat delprojekt som utvecklar en objekts-/resurshub (läs mer här) som skulle kunna ses som navet i informationsflödet från modell till LCA. Svensk Byggtjänsts CoClass har också varit väldigt aktuellt i detta projekt då det kan erbjuda ett gemensamt språk för hur vi klassar byggnadsverk på olika hierarkiska nivåer och hur detta sedan kan länkas till resurshubben som i sin tur kan koppla till miljödata.

Det finns också en stor skillnad mellan hus- och anläggning då hussidan oftare projekterar objektsbaserat och använder det neutrala utbytesformatet IFC. Detta innebär utmaningar i infrastrukturprojekt när resurslistor med objektsinformation och motsvarande volymer ska extraheras och mappas mot miljödata (säg gärna emot mig här, jag är ingen projektör). Andra stora utmaningar finns också när en komplett LCA ska göras. Transporter av material till byggarbetsplats, arbetsmoment för att uppföra byggnadsverket och avfallshantering är bara några moment som kan bli svårare att beräkna om man endast baserar det på en informationsmodell. Vi behöver också kvalitetssäkrad miljödata både i form av generisk data samt produktspecifika miljödeklarationer (EPD).

När vi löser dessa utmaningar kan vi i tidigare skeden använda resultaten från en LCA för att välja de bästa tekniska lösningarna som uppfyller ställda krav och bidrar till minskad miljöpåverkan.

Själv har jag också äran att ingå i ett av pilotprojekten där vi kommer fokusera på teknikområdena VA och väg. Projektet fokuserar på tidiga delar i informationsflödet och alltså det gemensamma språket vi måste använda oss av, med hjälp av CoClass och resurshubben. Har vi denna pusselbit kan miljödata lättare kopplas på. Eventuellt skriver jag ett blogginlägg om resultatet senare.

I detta inlägg har jag bara skrapat på ytan av detta ämne som blir mer och mer komplicerat ju mer jag lär mig (som det mesta här i livet). Risken finns också att jag missförstått vissa av projekten jag nämnt. Hoppfullt var det i alla fall att alla deltagarna i en avslutande paneldebatt på seminariet trodde att vi om två år kan göra digitala och automatiserade LCA:er med hjälp av informationsmodeller.

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg