What did you learn in school today?

Med Tom Paxtons låt låtande någonstans i bakhuvudet skriver jag i denna blogg efter att ha ätit dagens lunch tillsammans med avfallskonsultkollega. Filosofiska djupsinniga avfallsdiskussioner blandades med stekt strömming. 

stromming

Kollegan och jag försökte diskutera oss fram till hur morgondagens avfallshantering kommer att gestalta sig. Själv yttrade jag av egen erfarenhet, något desillusionerat, att barn till en avfallskonsult automatiskt inte blir källsorteringsekvillibrister.  Kanske snarare tvärtom. Från det konstaterandet drog vi vår slutledning att dagens ungdomar som matats med miljötänk från koltåldern och skrivit uppsatser i skolan om miljö och avfall inte alltid lever som vi lärt dem. Vi kom fram till att källsorteringskunskaperna rinner av dem nån gång i högstadieåldern.  Är det så? Varför är det så? Vi tror att det är så här:

Varje vuxengeneration har sitt trauma som de vill att nästa generation ska lösa. Jag är född i slutet av 50-talet med föräldrar som hade fattig- och hungersverige som sin rädsla. Vi barn fick lära oss om svältande barn i något som började kallas u-länder. Kollegan som är 15 år yngre med föräldrar som växt upp under/strax efter kriget fick bearbeta sin föräldragenerations rädsla för kärnvapen genom att skriva uppsatser i småskolan med temat ”om kriget kommer”.

Vi som är vuxna idag är rädda för att vår dåliga omsorg om miljön ska förstöra världen och det vill vi att nästa generation ska lösa. Därför matar vi dem med information och pekpinnar om hur de ska leva miljövänligt och hur de ska källsortera. Därför får barn skriva uppsats i skolan om återvinning och miljögifter. Men vad vill de?

Ja förmodligen vill väl även den kommande generationen ha en ren miljö som deras barn får växa upp i. Men våra lösningar kanske inte passar deras livsstil. Så hur ska framtidens resurs och avfallösningar se ut så det passar hur kommande generationer vill vara och agera? Är källsorteringen verkligen framtiden när 00-talisterna och 10-talisterna är vuxna och skaffar egna barn? Kommer våra barn och barnbarn åka till en återvinningscentral för att lämna sitt elektronikavfall?

Ja det ska vi klura vidare på jag och min kollega tillsammans med våra övriga avfallskollegor. För vi vill ju vara med när framtiden ska anpassas till dem som ska leva i den. Så nästa gång det serveras strömming ska jag ta med mig hela gänget till lunchrestaurangen för att fortsätta diskussionen där vi avslutade den. För även om man kanske inte blir intelligent av fisk så tänker man bra när man äter den. Åtminstone om det är strömming.

I learned that ……?

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg