Vad ska vi göra med all plast?
Plast är ett väldigt intressant och hett ämne just nu. Det dyker ständigt upp nya studier om plastens påverkan på miljön. Till exempel publicerades nyligen en studie om att flaskvatten innehåller mycket mikroplast. Är plastfrågan så het på grund av att en del av problemet med plastavfall är så synligt och enkelt att greppa? Jag tänker på de jättelika plastöarna som finns i våra hav idag. Eller varför får plasten så mycket fokus just nu?
Både på EU-nivå, hos EU:s medlemsländer men även utanför Europa händer det mycket angående plast. Utanför Europa tänker jag till exempel på Kinas importstopp av plastavfall som verkligen påverkat oss i Europa.
EU:s nya strategi
På EU-nivå har nyligen den första EU-strategin för plast antagits. Strategin fokuserar på övergången till en mer cirkulär ekonomi istället för en linjär. EU-strategin innebär att alla plastförpackningar på EU:s marknad ska återvinnas år 2030, mikroplaster ska begränsas och användningen av plast för engångsbruk ska minskas. Men medlemsländerna verkar tycka att strategin kan bli hårdare och förespråkar till exempel ökad reglering av engångsartiklar av plast.
Frankrikes förbud
Frankrike ska enligt media införa ett förbud mot engångsartiklar tillverkade av plast. Men om förbudet undersöks mer noggrant så inser jag att det inte alls handlar om ett förbud mot engångsartiklar i plast. Det som händer 2020 i Frankrike är att engångsartiklar måste bestå av minst 50 % nedbrytbar plast.
Det lyfts fram i media att produkterna ska gå att kompostera. Hur kommer det att påverka nedskråpningen?
Men ”förbudet” gäller inte engångsartiklar som innehåller mat till exempel plastbyttor innehållande en sallad eller en engångskaffekopp i plast med kaffe i.
Storbritanniens plan
Storbritannien har nyligen presenterat en 25-årsplan inom miljöområdet. Planen säger att år 2042 ska inget onödigt plastavfall uppkomma. Det vill säga att allt plastavfall som kan undvikas ska undvikas helt. Planen går bland annat ut på att eliminera användningen av onödig plast med hjälp av åtgärder i hela produkten livscykel – produktion, konsumtion och kvittblivning.
Sveriges utredning
Även i Sverige händer det mycket kring plastfrågan. Bland annat så håller Åsa Stenmarck på IVL just nu på med en utredning åt Regeringen kopplat till plast. I utredningen ska möjligheterna att minska de negativa miljöeffekterna som plast orsakar undersökas. Utredningen ska vara klar i slutet av 2018 och det ska bli spännande att se vad utredningen visar!
Ekodesign och plast
I plastfrågan känns det extra viktigt att förflytta fokus uppströms, på produktdesign och att designa för att återvinna. Vi behöver dels se till att producenterna använder mindre plast i sina produkter. Men om de behöver använda plast så borde så mycket som möjligt av plasten vara återvunnen plast. Det vore intressant om EU kunde lyfta in plastfrågan i det befintligt ekodesigndirektivet som fokuserar på att designa produkter så hållbart som möjligt.
Hur effektiva är policys för plast?
En fråga jag ställer mig är om det har funnits tillräckligt med kunskapsunderlag innan policys kopplat till plast implementerats? De slängs fram många förbud mot engångsartiklar i fossil plast och förbud mot plastpåsar. Men är det enbart plasten i sig som är problemet? Och löser vi problemet när vi producerar engångsartikeln i papper istället? Eller är det vårt beteende att använda en produkt en gång när vi istället kan använda motsvarande produkt flera gånger som är det verkliga problemet?
Tyvärr har vi insett att policys kopplat till plast är för tidigt att utvärdera i vårt RE:Source projekt. I projektet ska vi fokusera på erfarenhetsåterföring till Sverige av policys som implementerats inom EU. Policys som vi funnit som behandlar plast är antingen för nyligen implementerade eller ska implementeras. Det ska bli spännande att i framtiden se resultatet av de policys som implementerats kopplat till plast och vilka effekter de har gett.