Mer fokus på resursanvändningen i samhällsbyggandet!

Äntligen finns det en rapport som redovisar Sveriges resursförbrukning i ton. Den har i alla fall jag längtat efter ett tag. Först lite fakta:

Sveriges resursuttag är drygt 4 gånger större än vår möjliga andel av planetens resurser. Sveriges totala resursförbrukning per år uppgår till mer än 500 miljoner ton, varav ca 70 % hämtas utanför Sveriges gränser. Nästan hälften av naturresurserna går till infrastruktur och städer och ungefär hälften av detta är sten och grus. En fjärdedel av Sveriges resursförbrukning går till livsmedelsproduktion och sedan kommer i fallande ordning mobilitet (transportteknik, fordon och bränslen för transport), konsumentvaror och övrigt med i storleksordningen en tiondel var. Så långt rapporten Morgondagens cirkulära flöden, Sammanfattning, från ReSource.

(Man kan förstås diskutera om bilen inte är en konsumentvara, och man kan också fråga sig var energiförsörjningens resursuttag syns, men låt oss inte fokusera på det just nu).

Statistiken på avfallssidan har varit mycket mer känd i miljökretsar sedan tidigare. Ca fem miljoner ton hushållsavfall per (alltså ca 1 % av resursuttaget) .Mängden bygg- och rivningsavfall är ca 10 miljoner ton per år (alltså 2 % av totalt resursuttag och 4 % av den resursförbrukning som kopplas till infrastruktur och städer). Jämförelsen haltar förstås lite, eftersom avfallet uppkommer i Sverige och 70 % av resursuttaget för att tillfredsställa Sveriges resursbehov sker utomlands, men vi får en känsla för proportionerna i alla fall.

Men var tar resten vägen då? Ja, en stor del byggs in i den materialbank som den bebyggda miljön utgör. Vad väger egentligen en stad? (Maten äts upp (och blir rörelsenergi och avfall i form av avloppsslam) eller avfall direkt, bränslen eldas upp och blir energi och avfall i form av aska men också utsläpp till luft och vatten som inte ingår i avfallsstatistiken). Den totala materialflödesanalysen får vi sannolikt vänta lite till på.

Vad betyder då detta för hur vi ska arbeta med resursfrågorna i samhällsbyggnadsbranschen för att planeten ska bestå?

1. Det räcker inte med att bara arbeta med avfallsfrågorna

Det som blir avfall är sådant som uppenbart blivit över. Att cirkulera allt avfall löser dock inte byggbranschens resursförsörjningsproblem. MEN det är den uppenbaraste (om kanske inte nödvändigtvis den lägst hängande)frukten. Vi tar liknelsen om att material är pengar (och det är det ju): Om du har en budget på 50 miljoner kronor och utgifter på 250 miljoner kronor, och du slänger 10 miljoner kr i papperskorgen, så är det ju bra att sluta slänga pengar i papperskorgen. Men detta tar oss alltså inte på något sätt tillräckligt långt. Det är bara det som är lättast.

2. Vi behöver uppfylla våra behov med mindre resurser

Vi behöver få de byggnader och den infrastruktur som vi bygger och den som redan finns att täcka fler av våra behov (boende, mobilitet, utbildning, vård etc.) under längre tid. Gör övningen själv: Om du skulle bestämma vad som ska byggas 2020 och bara fick använda en femtedel av resurserna, vad skulle du bygga då. Vilka behov skulle du prioritera. Vilka smarta lösningar som gör att fler får sina behov tillgodosedda skulle du välja? Vilka styrmedel ska vi införa för att styra åt det hållet?

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg