26 oktober, 2018 av Emelie Gyllenbreider

En socialt hållbar avfallshantering i praktiken – del 1 Greenhouse

Under de senaste månaderna har jag jobbat en del med Socialt hållbar avfallshantering. Främst har arbetet handlat om hur det sociala perspektivet kan integreras i framtagandet av en ny avfallsplan. Vi har använt oss av verktyget social konsekvensanalys (SKA) för att systematisera arbetet med de sociala frågorna. Poängen med SKA är att i alla skeden skapa kunskap kring vilka det planeras för, vilka behov och önskningar de har samt vilka prioriteringar som behöver utföras. Genom att genomföra en SKA vid framtagandet av en ny avfallsplan får kommunerna en tydlig social förankring av visioner och mål och därmed bättre förutsättningar för en funktionell avfallsplan, anpassad för de den berör.

 

Social hållbarhet i vardagslivet

När jag jobbar med ett område så stöter jag hela tiden på saker i min vardag som jag reflekterar över kopplat till min yrkesroll. Det har även hänt nu och jag reflekterar över hur avfallslösningar som jag stöter på är anpassade till det vardagliga livet och människorna som använder systemen. I september var mitt kontor i Linköping tillsammans med Norrköping på studieresa i Köpenhamn med ett kort stopp i Malmö. Under studieresan så stötte jag på två exempel med inslag av en socialt hållbar avfallshantering. Jag tänkte berätta om det första i detta inlägg och om det andra i ett senare inlägg.

 

Ekostaden Augustenborg

Det första exemplet var i stadsdelen Augustenborg i Malmö. År 1988 startade omvandlingen av den befintliga stadsdelen Augustenborg till Ekostaden Augustenborg. Syftet var att göra stadsdelen mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. I nära samarbete med stadsdelens invånare byggdes området om för att bland annat behandla översvämningsproblematiken och avfallshanteringen i området. Ett av huvudmålen med projektet var att invånarna skulle involveras så mycket som möjligt både i idéfasen och själva genomförandet av projektet. Projektet resulterade i att avfallshanteringen är väl anpassad efter de boende i stadsdelen. De boende har ökat sin miljömedvetenhet och ungefärt 70 % av avfallet från hushållen återvinns, återbrukas eller komposteras. Komposten är av hög kvalitet och jorden kan användas till planteringar i området.

 

Socialt hållbar avfallshantering i Greenhouse

En specifik avfallslösning som jag fastnade för hittar vi i byggnaden som är döpt till Greenhouse och ägs av det kommunala bostadsbolaget. Greenhouse beskrivs av bostadsbolaget enligt följande:

I Greenhouse får du ett hem som är innovativt inom energi, miljöteknik, odling, livsstilsfrågor och social gemenskap. Greenhouse är certifierat enligt Passivhus och Miljöbyggnad Guld och har bland annat odlingsbalkonger, gemensam takträdgård med växthus, gröna tak, solceller, enkla och smarta lösningar för källsortering samt separat mätning och debitering av varmvatten och el.

Källsorteringen i Greenhouse börjar med att hushållen sorterar sitt avfall i specialdesignade påsar som är framtagna tillsammans med de boende. Påsarna används istället för behållare under diskbänken så att de boende enklare kan ta med sig avfallet på vägen. De behöver alltså inte springa upp till lägenheten igen efter att de källsorterat utan kan istället vika ihop påsen och fortsätta till t.ex. jobbet.

 

De boende källsorterar sitt avfall utanför husets ingång. Där finns ett antal inkast som öppnas med en tagg. Bakom inkasten finns vanliga avfallskärl. Lösningen är ”utanför boxen”, bokstavligt talat eftersom inkasten nu sitter utanpå byggnaden istället. De boende behöver alltså inte gå in i ett avfallsrum, som ibland kan upplevas som otryggt, utan de lämnar allt sitt avfall utifrån. De boende behöver inte heller passera en tröskel, öppna en tung dörr eller lämna barnvagnen/cykeln utanför avfallsutrymmet. Att slänga avfallet går istället av bara farten! Perfekt både för pensionärer som har svårt att ta sig fram och stressade småbarnsföräldrar.

 

Vid inkasten finns pedagogiska skyltar uppsatta som visar vilken fraktion som ska slängas i vilket inkast. I inkasten för restavfall vägs hushållets restavfall och vikten presenteras på hushållens display i lägenheterna tillsammans med el- och vattenanvändning. Hushållen kan därmed följa hur mängden avfall förhåller sig mellan olika månader och blir uppmärksamma på de månader de är duktiga på att källsortera. De månaderna är ju restavfallsvikten betydligt mindre.

 

Avfallslösningen i Greenhouse är ett exempel på hur det traditionella avfallsutrymmet, ett rum för avfall, kan utformas istället. Lösningen i Greenhouse möjliggör för en avfallshantering anpassad för de boende och källsorteringen blir en enkel samt smidig del av vardagslivet. Jag tyckte att lösningen var innovativ och att den sociala hållbarheten lyser igenom. För som vi alla vet så ska det vara lätt att göra rätt!