Drivkrafter bakom elavfall

1960 kunde man köpa ungefär 3 dammsugare av bra kvalitet för en svensk genomsnittsmånadslön. I dag kan man köpa ca 85 billiga dammsugare för en svensk genomsnittsmånadslön, eller ca 17 av bra kvalitet. Detta, att vi har ekonomisk möjlighet att köpa elprodukter, är den största drivkraften bakom de snabbt ökande elavfallsmängderna i Sverige. Värt att tänka på är att de som tillverkar dammsugare idag (t.ex. i Kina) har råd att köpa ca 3-4 dammsugare av den billiga sorten för sin månadslön.

Elavfall är det snabbaste växande avfallsslaget och prognoser på global nivå visar att vi snart är uppe i 50 miljoner ton per år. Enligt svenska beräkningar använder vi i Sverige minst 160 kg elektriska och elektroniska produkter per person och år, allt från kylskåp till mobiltelefoner. Det skriver Naturvårdsverket på sin webbplats. De har också kommit med den intressanta rapporten Drivkraften bakom uppkomsten av elavfall om drivkrafter bakom elavfallet.

Ur produktperspektivet lyfter de t.ex. fram att kvaliteten på produkter har sänkts för att öka försäljningen. Detta är ingen ny tanke utan har praktiserats till och från under lång tid. På 30-talet, under depressionen, fördes det t.o.m. fram idéer om att människor som använde sina produkter ”för länge” borde beskattas, för att öka konsumtionen och tillväxten.

Elprodukter

Några vanliga elektronikprodukter nära dig.

Ur konsumentperspektiv är den viktigaste drivkraften ekonomisk möjlighet, men det är denna möjlighet tillsammans med någon av övriga identifierade drivkrafter som gör att vi konsumerar mer elektriska och elektroniska produkter. Drivkrafterna rangordnar de så här:

1.  Ekonomisk möjlighet
2.  Nödvändig teknik
3.  Möjlighetsöppnande
4.  Social jämförelse och identitet
5.  Modeskiften
6.  Nyköpt som stimulans
7.  Vanor
8.  Specialisering
9.  Matchning

Något att tänka på när vi ska fortsätta att försöka minska avfallsmängderna.

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg