Livet på en duplicerad ö
När jag var i fyraårsåldern spolade jag av misstag ner min pyjamas i toaletten. Mina föräldrar påstod senare att jag såg mycket snopen ut när jag förstod vad som hade hänt. Och när jag många år senare började jobba på Stockholm Vatten frågade de lite spydigt om jag hade hittat pyjamasen i avloppssystemet.
Det hade jag såklart inte, men jag drabbades av samma yrkessjukdom som många andra VA-människor och började ständigt terrorisera mina familjemedlemmar med värdelös information om hur avloppsledningarna i gatan var kopplade och om det var duplikat eller kombinerat avloppssystem. Och jag predikar bestämt att det är viktigt att veta varifrån mitt dricksvatten kommer och vart avloppsvattnet tar vägen när jag spolar i toaletten, när det regnar kraftigt eller när det rinner oljespill i rännstenen.
Var hamnar föroreningarna?
Döm om min förvåning när jag så sent som häromdagen fick veta något jag inte visste om avloppssystemet där jag bott i över två år: Det visar sig att jag bor på en duplicerad ö! Vårt hus är byggt 2008, och från oss leds hushållsspillvattnet och dagvattnet i skilda servisledningar ut i gatan. Och i gatan utanför oss finns skilda ledningar för spillvatten och dagvatten. Det är ju det som kallas duplikatsystem. Men problemet är att några hundra meter längre ner går ledningarna ihop till en kombinerad avloppsledning som leder allt avloppsvatten till reningsverket. Det är lite som att sortera allt avfall i skilda behållare och sedan låta det blandas ihop igen på avfallsanläggningen. Och när det regnar riktigt mycket finns en stor risk att en del av det blandade avloppsvattnet rinner orenat ut i sjön någonstans på vägen. Det brukar kallas bräddning.
Ibland regnar det mycket på vår gata
Man kan ju tycka att det låter förfärligt dumt. Men att bygga en stad är inte lätt, och när man ska utveckla och förbättra ett system måste man börja i någon ände. Någon gång i framtiden kan man bygga vidare på ledningarna så att vår duplicerade ö växer ihop med ett duplikat fastland, så att säga. Fram till dess har man faktiskt gjort en smart tillfällig lösning. Innan ledningarna går ihop leds dagvattnet via ett utjämningsmagasin så att flödestopparna vid kraftigt regn inte belastar den kombinerade avloppsledningen så värst mycket. På det sättet minskar faktiskt risken för bräddning en hel del. Inte visste jag att jag brukar snedda över ett utjämningsmagasin nästan varje dag på väg till jobbet. Hur har jag kunnat leva här i över två år utan denna nödvändiga kunskap?