Steg för steg mot socialt hållbart byggande

Stegen som behöver tas i syfte att nå en socialt hållbar utveckling påminner lite om trappan upp till Lustiga huset på Gröna Lund. Vissa steg är större, andra är mindre. Stegen är många. De rör sig i olika riktning och i olika hastighet. Och visst, när man väl befinner sig på trappan kan vägen upp ibland kännas allt annat än lustig.

I en debattartikel publicerad i Dagens Samhälle gick Sarah Isaksson och jag nyligen igenom ett antal steg som vi identifierat för att bidra till en socialt hållbar utveckling i bostadsbyggandet. Steg som vid en första anblick kan kännas stora och svåra att ta, men som inte behöver innebära så stora kostnader som man kan tro. I en del av forskningsprojektet Decode utformade Tyréns en kravställning för social hållbarhet, i exempelvis markanvisningsprocessen, som verktyg för att minska bostadsbristen hos utsatta grupper.

De tre identifierade momenten som kravställare och utförare behöver ta hänsyn till för att lyckas med social hållbarhet:

  • Dialog och samverkan. Det saknas inte kunskap om social hållbarhet hos byggaktörerna, det saknas samverkan. De kommuner som lyckats bäst är de som har en systematisk arbetsprocess för dialogen mellan kravställare och utförare. När man lyckas sätta gemensamma mål visar våra studier att det finns alla möjligheter att nå sina ambitioner och tillsammans se vad sociala krav faktiskt kan åstadkomma på en specifik plats.
  • Nulägesanalys. De kommuner som lyckas bygga mer socialt hållbart börjar med en ordentlig analys, en utredning av de grundläggande förutsättningarna för att kartlägga platsens sociala utmaningar. Det är analysen som hjälper kommunen att se hur deras faktiska bostadsbehov ser ut och hur de ska prioritera vilka aktiviteter som har bäst effekt. Alltså, om kommun och byggaktör samarbetar under markreservation eller markanvisning och tillsammans identifierar utmaningar har de bra förutsättningar för att utforma och följa en tydlig åtgärdsplan.
  • Våga ställa krav under markanvisningar. Nu handlar det om att tänka mer långsiktigt hållbart. Genom att kommunen ställer sociala krav på byggaktören blir det möjligt att initiera projekt som blir socialt hållbara även under förvaltningen. Här ska kommunen inte göra misstaget att begränsa sina krav till sysselsättningsåtgärder utan se till att ha ett bredare perspektiv som i längden kan skapa viktiga värden som tillit och framtidstro i ett bostadsområde.

Det behöver inte vara kostnadsdrivande att ställa krav på social hållbarhet så länge viljan och engagemanget finns med från start. Kommunen måste våga ställa tydligt utformade och uppföljningsbara sociala krav samt tillsammans med byggaktörerna våga forma en gemensam agenda.

Under 2019 kommer vi att fortsätta vårt arbete för att stärka både beställare och utförare i samhällsbyggnadsprocessen. Med en stabil grund blir det möjligt att nå socialt hållbar utveckling.

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg