Kulturmiljö i planeringsprocesser

Förra fredagens seminarium om kulturmiljö i planeringsprocesser på ArkDes på Skeppsholmen var fullsatt – omkring 300 personer var där för att lyssna och diskutera hur kulturmiljöns potential kan lyftas i planering och byggande!

Nya och ökade krav på kulturmiljökompetens i planeringen

Ämnet kulturmiljö i planeringsprocesser är minst sagt aktuellt med tanke på det starka förtätningstryck som råder. Landskap och städer exploateras i en allt snabbare takt och de allt mer komplexa sammanhang som kulturmiljöfrågor hanteras i ställer nya och ökade krav på kulturmiljökompetens i planeringen. Aktuella utmaningar som ställer frågor om bevarande och utveckling på sin spets är till exempel centralt belägna höghusbyggen, stadsutvecklingsprojekt i nedlagda hamn- och industriområden och infrastrukturprojekt.

En hållbar samhällsutveckling förutsätter ett bevarande av våra kulturmiljöer. Att kulturmiljön ska bevaras, främjas och nyttjas hållbart slås bland annat fast i de nationella miljökvalitetsmålen som ska vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Enligt Unescos rekommendation om det historiska urbana landskapet (HUL 2011) är det urbana kulturarvet en resurs för att förbättra livskvalitet, främja ekonomisk utveckling och social sammanhållning. För att uppnå det måste kulturmiljön vara en lika självklar del i förändringsprocesser som exempelvis den tekniska infrastrukturen, det attraktiva bostadsbyggandet och långsiktigt hållbara ekologiska krav.

Kulturmiljö i planeringsprocesser

Under seminariedagen fick vi ta del av exempel på hantering av kulturmiljö i planeringsprocesser. Det var särskilt inspirerande att lyssna på Tinna Harling, planarkitekt i Tjörns kommun, som talade om hur man i kommunen har stor framgång genom samhällsutvecklingsmetoden Cultural Planning. Metoden används i både översiktsplan och detaljplaneprocesser och har även använts i framtagandet av ett nytt kulturmiljöprogram. Tack vare kommunens målsättning att uppnå en ökad demokrati och ett politiskt beslut om Cultural Planning 2009 genomförs samtliga planprojekt genom en metod som syftar till att lyssna in medborgarnas röster och ta tillvara platsens själ. Metoden har visat sig vara ett framgångsrikt verktyg för att få in ”mjuka frågor” i planprocessen.

Ett annat inspirerande pass handlade om planering i kvarteret Valnötsträdet i Kalmar, på platsen för Kalmars medeltida stadsbildning. Helén Nordin, landskapsarkitekt, Kalmar kommun, berättade om hur kulturmiljön/arkeologin har fått utgöra grund för planprocessen och gestaltningen i ett projekt som på ett kreativt sätt synliggör den idag dolda medeltida stadskärnan. Att på ett tidigt stadium i planprocessen låta planerare, arkeologer, landskapsarkitekter och konstnärer ta fram ett gestaltningsprogram visade sig vara en framgångsfaktor för nytänkande stadsplanering med arkeologin som utvecklingskraft.

Kulturmiljöanalys i stadsutveckling

Under eftermiddagen visades exempel på kulturmiljöanalyser i stadsutveckling framtagna av olika privata kulturmiljökonsulter; Nyréns Arkitektkontor (Urban Nilsson), WSP (Marie Ferring) och Tyréns (Paul Hansson). De framgångsfaktorer som lyftes fram var integrerade och professionsöverskridande arbetssätt, vikten av den sociokulturella dimensionen, att välja metod efter sammanhang och att få till en pedagogisk slutprodukt med operativ inriktning. Stockholms stads kulturmiljöstrateg, arkitekten Åsa Dahlin, påtalade vinsten av att integrera kulturmiljökonsulterna genom hela planprocessen för att kulturmiljön ska få samma dignitet som övriga intressen i planeringen.

Seminariets arrangörer var Riksantikvarieämbetet, ArkDes, Boverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Stockholms stad.

Läs mer om seminariet här

 

 

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg