Lyssnandets renässans?

Innovationsprojektet Decode finansierat av Vinnova, Tyréns stiftelse och ett antal kommuner börjar lida mot sitt slut och slutrapporterna från forskningsprojekten börjar trilla in. Nu är det dags att göra verkstad av kunskapen och de tankar som börjat snurra. Att lyssna. Skulle det kunna bli den nya trenden när alla tröttnat på att skrika högre och högre för att få fram sitt budskap? Kan vi hjälpas åt med lyssnandets renässans?

Vadå påverka?

Sarah Isaksson har i ett tidigare blogginlägg beskrivit en undersökning hon genomförde i Decode om kvinnor i Vårberg. Frågan om delaktighet leder till förvirring. Vadå påverka? Det handlar inte om språkförbistring utan om en total okunskap, att en vanlig människa ska kunna påverka samhällsplaneringen. För oss i branschen är det lätt att tro att det handlar om olika socioekonomiska förutsättningar och att bostadsområden med högre inkomster skulle vara annorlunda och veta mer. Och visst engagerar sig människor i rika områden mer. De skapar oftare protestgrupper för att få sin vilja igenom. Men jag brukar fråga folk i min närhet hur de ser på samhällsplanering och de ser också ut som frågetecken om man pratar påverka. Vadå? Ingen bryr sig väl om vad jag tycker? Enda sättet är väl att skapa opinion? Det är klart att tonläget blir högt i en samhällsbyggnadsprocess om många tänker så.

Försök först förstå. Försök sedan bli förstådd

För länge sedan läste jag boken Seven habits of highly effective people av Stephen Covey (svenska titeln är inte lika slagfärdig så jag tar den engelska). En poäng i boken är just att först förstå och sedan bli förstådd. Han jämför med en människa som inte får syre. Hen kan inte tänka på något annat än att få syre. Men när det finns god tillgång på syre går det bra att tänka på allt möjligt annat. Samma med en människa som försöker bli förstådd. Innan hen blivit förstådd går det inte att tänka på något annat. Men när hen blivit förstådd kan hen ta in nya perspektiv och förstå även dessa.

Det handlar om att lyssna och inte argumentera. Att lyssna på varför människor ser saker som de gör. Hur lever de sitt liv och hur berörs det av det aktuella projektet? När vi skapat förtroendet genom att lyssna har vi också möjlighet att göra oss förstådda. Jag har själv stått på många samråd och när jag försökt förklara har folk inte velat lyssna. Men om man istället först frågar ut dem om deras reflektioner kan de sedan ta in även mina förklaringar. Människor öppnar sina öron för input om de först blivit lyssnade på.

Vad är delaktighet?

Min fundering som kommit ur denna studie från Decodeprojektet är att vi borde omdefiniera vad vi menar med delaktighet. Det skulle isåfall vara något av ett paradigmskifte. Idag handlar delaktigheten oftast om att ge människor chans att tycka till om ett huvudsakligen färdigt förslag. Ett förslag som en mängd experter har diskuterat igenom och bedömt vilka avvägningar som kan anses vara rimliga. Detta underlag lägger vi på bordet framför människor som inte är i branschen och hoppas att de ska tycka att det är bra. De synpunkter vi får in är ofta negativa eller tyvärr irrelevanta. De irrelevanta svarar på en fråga vi inte ställt. De negativa vill något annat. Men vad kan man vänta sig? Hur ska man kunna sätta sig in i mastiga underlag och kunna hävda sig mot experter.

Men delaktighet skulle kunna vara att faktiskt börja med att lyssna på människor historia och sedan också berätta vilka historier vi har hört och tagit hänsyn till. Att lyssna är att skaffa sig förtroende att den historia som människan berättar tillvaratas och får ingå som en faktor i planeringen. Om vi lyssnar på närboende oavsett om de bor i Vårberg, Tensta eller Djursholm och verkligen frågar om deras liv så får vi reda på en massa saker som kan vara en del i planeringen. Planerare vill väl, och vet en massa saker om människor men de vet inte allt och även om man vet finns det en poäng att faktiskt verifiera att det man vet stämmer. Om inte annat för att skaffa sig förtroende.

Vad får den boende?

Vi kan väl anta att de flesta människor vill dra sitt strå till stacken och hjälpa till att lösa bostadssituationen om de också får något för det. Om vi kan ta hänsyn till deras livssituation så det nya bostadsområdet i deras skogsbacke också innebär fördelar för de som redan bor där kanske fler skulle bli gladare. Varför ska närboende vara positiva om de bara får negativ påverkan och ingen lyssnar? Motstånd kommer ofta inte för att nuläget är så himla bra utan för rädslan att det ska bli sämre. Vi människor är mer rädda att få det sämre än vi är hoppfulla att få det bättre. (Boktips: Daniel Kahnemans Tänka, snabbt och långsamt.)

Berättelsens kraft

Att använda människors berättelse som underlag för delaktighet och att beskriva hur berättelsen tagits tillvara innebär också att vi minskar förväntan på att lekmän ska kunna ha synpunkter på konsekvenserna av en plan. VI som professionella behåller ansvaret för att beskriva konsekvensen av planen för det livet människan beskriver. Vi kan också ställa smartare frågor om vi vet mer om livet. Jag skulle verkligen vilja att lyssnandet blev det nya svarta.

Decode

Vill du veta mer om Decodes olika forskningsfrågor och läsa rapporter. Gå in på hemsidan www.decodeprojektet.se. Decode-projektet spänner över ett antal frågor kopplade till samverkan, organisation och delaktighet. Tyréns har varit inblandad i de flesta av studierna som antingen ledare eller deltagare. Decode och Tyréns har varit djupt inblandade i utvecklingen av process-styrningsdelen i  SGBCs plattform för hållbar stadsutveckling Citylab. Tyréns har också flera certifierade Citylab-samordnare på olika platser i landet. Slutsymposium kommer ske 21 november.

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg