Kärlek utan kyssar

1968.

Det är antalet arbetstimmar jag förväntas jobba 2018. Det betyder i grova drag att åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan, 47 veckor om året går min vardag ut på att jobba som konsult inom hållbart byggande.

Men om ett år består av ca 8760 timmar och vi räknar med att jag sover åtta timmar om dagen återstår ungefär 3872 timmar.

Under ett antal av dessa timmar skriver jag böcker och har i augusti debuterat med min första publicerade roman. Jag har sedan en tid tillbaka jobbat på ett nytt manus, där stora delar av storyn är inspirerad av min mormor och morfar. Över tio timmar intervjumaterial har jag fått ihop, med berättelser och anekdoter som sträcker sig från tidigt 1920-tal fram till idag.

En av de saker som slog mig under dessa intervjuer är hur mycket som har hänt under mina morföräldrars livstid. Kulspetspennan var för sjutton inte ens uppfunnen när mormor föddes!

Vi har gått från grammofon till kassettband, vidare till CD-skiva och MP3-spelare och nu vidare till någon slags molnlösning på våra smartphones där det är lika lätt att spela en ny release som släpptes för tre minuter sedan, som att spela Gösta Jonsons ”Kaffe utan grädde” från 1938.

1918-2018: Innovationsepidemin härjar

Utan tvekan skulle jag vilja påstå att de senaste 100 åren har genomsyrats av en ihärdig innovationsepidemi. Uppfinningar har ploppat fram i tid och otid, som om hela världen kryllat av professor Balthazars universalmaskin. Inte konstigt att stackars mormor inte hänger med i all ny teknik.

Men hur ligger det egentligen till nu? Vi står inför vad som troligtvis är de största utmaningarna i mänsklighetens historia. Problemen tornar sig likt något från Mordor över en, medan förhoppningen om att nå en hållbar framtid sinar. Var är innovationerna när vi behöver dem som mest?

Mordor eller klimathot?

Jag är ingen innovationsforskare och kanske är det så att takten inte alls stannat av, men jag upplever det ofta som att vi står och stampar. Vi löser inte problemen tillräckligt fort och kommer inte fram med något klimat-vaccin som ska rädda oss från jordens undergång.

Kommer 2020-2120 präglas lika mycket av innovation och uppfinningar som det senaste seklet eller kommer det att stå i historieböckerna (digitala sådana såklart) att detta var det sekel där innovationsförmågan slog i botten medan befolkningen satt med näsan klistrade mot paddan för att se senaste avsnittet av Love Island?

Jag hoppas inte det! Jag hoppas att det bara är jag som är för dålig på innovation för att uttala mig korrekt om det och att alla, i synnerhet vi i miljötunga branscher som samhällsbyggnad, tar sitt ansvar att se upp från skärmen och gnugga geniknölarna för att komma med innovativa lösningar.

Tyréns+Innovation=Sant

På Tyréns region Öst har man försökt att ta ett krafttag på detta med innovation. Syftet med att arbeta med innovation handlar om vår positionering och att skapa värde av alla de idéer och insikter vi dagligen gör i vår konsultverksamhet.

Målet under 2018 är att tillsammans ta fram ett ”Innovationsprogram” för hur vi på region Öst kan jobba mer systematiskt med att skapa värde av våra idéer. Som en del av detta arbete har vi satt ihop ett innovationsteam som ska jobba fokuserat inom detta område.

Vidare är Tyréns stiftelseägt och vinsten går till FoU-projekt så jag törs ändå säga att vi åtminstone försöker. Universalmaskinen står där på Södermalm någonstans och puttrar.

Men till dess att det ploppar ut ett vaccin där i ena änden, vill jag ändå dela med mig av lite idéer som jag på något sätt snubblat över senaste tiden och som jag inte vet varför vi inte börjat implementera i Sverige ännu (åtminstone inte vad jag känner till). Många av dessa förslag följs av varför, så den som är mer insatt än jag själv får gärna kontakta mig med svar!

Vertikala skogar

Gröna tak känner nog fler och fler av er igen. Det är ett sätt för att bland annat minska risken för översvämningar i områden med mycket hårdgjorda ytor samt få in mer grönytor i framförallt stadsområden. Vertikala skogar är dock något som jag tycker att vi ser alldeles för lite av i Sverige.

Detta finns tex redan i Milano och den första staden med vertikala skogar är under uppbyggnad i Kina.

Vertikal skog

Gröna parkeringar

Många av er känner säkert till hur varm en asfaltsbelagd yta kan bli på sommaren. Det är nästan så att skosulorna smälter. Jag inbillar mig att all den asfalterade yta som finns runt om i världen måste ha påverkan på den globala uppvärmningen. Hela dagarna ligger solen och brassar på dessa ytor som blir som ett element när solen har gått ner. Det kan ju inte vara bra?

När jag var i Mexiko såg jag på flera ställen att de hade gröna parkeringar. Varför ser man inte mer sådant på stora parkeringsytor i Sverige? Även detta ger ju mer grönytor och mindre risk för översvämningar (och mindre elementeffekt). Skyller man verkligen på att det blir så mycket mer underhåll i form av att klippa gräset? Tillåt mig att jäspa i så fall.

Parkering där det bara är hårdgjord yta där däcken rullar.

Vägar av solceller

Det var i våras när jag var på CCC Summit som jag för första gången såg en bild på detta och jag blev direkt nyfiken. Jag tror att detta är i utvecklingsstadiet i USA, men att det finns på test i Kina. På alla asfalterade gångbanor som inte är bra för ett smack utom att underlätta gång/cykel/rullstol osv, varför bygger vi inte in en funktion så som solceller?

De solcellsvägar som tycks vara under utveckling i USA ska tydligen dessutom vara ”smarta” med digitala väglinjer etc.

Solar roadway

Bio-bridge

På CCC-Summit stod det även en forskare i själva utställningsrummet. Hans forskning/tävlingsbidrag gick ut på att odla fram betongliknande strukturer med naturen som hjälp. Genom att bygga en grundstruktur i metall och spänningssätta denna under vatten uppstår en elektrolytisk process. Kalk som finns i sediment och löst i vattnet kommer att bindas till grundstrukturen. På detta sätt kan man bygga olika slags prefabricerade element och man har även en struktur som under vatten ”lagar sig själv och blir starkare med åren”. Nu tog det visserligen ett par år att odla fram ett element av betydande tjocklek, men om man börjar odla dessa nu skulle det vara möjligt att ha dem på marknaden inom några år.

Biophilic design

I måndags pratade min kollega Karin om biophilic design i tunnelbanan i Australien. Det finns regler för vad som räknas som biophilic design och jag vill inte ge mig på att försöka definiera exakt vad som är eller inte är det, men kort och gott handlar det om att härma natur i designen.

I tunnelbanan i Australien handlade detta exempelvis om att man med hjälp av fiberoptik ska få ner dagsljus ner i tunnlarna och plantera träd där. Detta ska finnas/vara på ingång även i New York. Ett annat exempel var att marken tidigare hade karakteriserats av våtmark innan anläggandet och att man nu ska försöka anlägga en underjordisk våtmark i tunnelbanan om jag förstått det hela rätt.

Varför ser vi inte mer sådant här i Sverige? Varför försöker vi inte kompensera för bortfall av grönytor mer?

Biophilic design

Kaffe utan grädde

”Kaffe utan grädde, är som kärlek utan kyssar” säger Gösta Jonson.

”Kaffe utan grädde, är som hållbar framtid utan innovation” säger jag.

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg