Hållbarhet för dig är vad techno är för mig

Sommarsamtal

I sommar har jag haft flera intressanta möten och diskussioner med folk som har helt andra tankesätt än vad jag själv har.

Det har handlat om allt ifrån energier, häxor och tantrafestivaler till att sälja allt man har för att leva på språng i en husbil eller vara vaken hela natten för att lyssna på techno på ett open air event.

Själv har jag bidragit med diverse bittra utskällningar, bland annat om varför folk inte källsorterar eller äter mer vegetariskt.

Jag hade vid ett sådant tillfälle en lång utläggning om att jag inte anser mig själv vara mer empatisk än andra. Tvärtom säger till och med min egen mamma att jag snarare är elak. Så jag kunde då inte förstå varför folk, som säkert har högre empatisk förmåga än jag själv, inte lägger om sin livsstil när jag lyckats göra det. Jag undrade varför jag känner tillräckligt mycket för att bryta invanda mönster och avstå från exempelvis kött och shopping, när det är så många som inte gör det.

Passion

Jag fick då motfrågor som ”varför gillar inte alla ostron?” och ”varför läser inte alla samma bok?”. Vi har alla en naturlig dragning åt olika saker, en dragning som andra inte nödvändigtvis delar. Det betyder inte att den som gladeligen sörplar ostron har bättre smaklökar än den som kväljer av detsamma. Lika lite kan jag dra parallellen att hållbarhetstänk är linjärt med empati.

Allt handlar i slutändan om passion. Att göra saker man tror på, brinner för och tycker är kul. Och även om det må vara ett slags love-hate-relationship som jag har till min hållbarhetshets, så kan jag inte förneka att det är med glödande passion som jag febrilt bläddrar igenom mina vegetariska kokböcker, anordnar klädbytardagar på jobbet eller kokar ihop min egen maskara.

Syftet i livet

Personen jag pratade med tror att hens syfte här på jorden är att göra andra människor glada genom att sprida energi. Samme person tror att mitt syfte här på jorden är att värna om planeten och få andra att göra det också, eftersom det är detta som är min passion.

För att göra det tror hen inte att svidande pisksnärt och torra moralkakor är rätt medicin för att råda bot på problemet, utan att passion ska förmedlas på ett enda sätt; med kärlek.

Och för att citera mig själv

det finns väldigt mycket kärlek i den här lilla kroppen.

Så nu, när vinterhalvåret snart lurar som en mörk skugga runt hörnet, ska jag försöka att inte tynga ner folk med utskällningar så fort jag ser en syltburk ligga i brännbart eller om någon spolar flera liter vatten för att få fram ett glas med kallt, utan istället använda kärlek och passion för att få med mig fler på detta tåg.

Husmorsknep

Jag åt nästan ingenting när jag var liten och min mamma brukade säga ”äter du en potatis om dagen tycker du om det till slut”. Detsamma tror jag gäller mig och techno. Jag känner inget när jag lyssnar på det. Jo, möjligtvis ångest om låten går mot det psykedeliska hållet. Men det betyder ju inte att techno är dåligt och lyssnar jag lite varje dag kanske jag lär mig tycka om det till slut.

Så om du som inte riktigt fattat grejen med hållbarhet än läser detta, försök anamma mammas husmorsknep.

Kanske hållbarhet är för dig, vad techno är för mig, och kanske kan vi tillsammans fylla livet med ännu mer saker att känna kärlek och passion inför om vi ”tar en om dagen”.

Sommarhälsningar från husbilsgänget

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg