Glad Påsk – eller…?
Egentligen ska jag skriva ungefär ett blogginlägg i månaden och har redan förbrukat den kvoten, men igår kom jag över en artikel från Djurrättsalliansen och kunde inte låta bli att skriva en uppmaning till den som nu råkar snubbla över detta inlägg så här i påsktider när ägghetsen är som störst.
Många gånger när jag skriver denna typ av inlägg får jag alltid ett infall av att behöva ursäkta mig bara för att jag vet att det är obehagligt och jag vet att många tycker att man prackar på dem information som de helst vill blunda för. Man blir lätt inplacerad i kategorin ”fanatiker” eller ”djurrättsaktivist” eller så tycker folk att man rent av är asjobbig.
Men hur kan det någonsin vara dåligt att bry sig och ifrågasätta det övergrepp som människan har satt i system på alla fronter, inte minst mot allt annat som lever här och som vi leker gud över? Därför struntar jag i att be om ursäkt för detta inlägg och struntar i att känna mig besvärlig som tjatar om detta. Någon måste ju ta fighten, precis som det alltid varit när det pågår orättvisor.
Artikeln jag läste är en granskning av Sveriges största äggkläckeri. Det är alltså i detta stall som man avlar fram cirka 50% av alla värphöns som finns i Sverige. Tuppkycklingarna som kläcks dödas direkt eftersom de anses vara en avfallsprodukt inom denna verksamhet (ca 4 miljoner tuppar per år på enbart detta stall).
Viktigt att tänka på här är också att även om du köper ekologiska ägg från frigående höns (vilket egentligen inte heller är något särskilt bra alternativ) så kommer de flesta av Sveriges värphöns från detta stall, även om de är ”kravhöns”. Längs med kedjan för att du ska ha ett ägg i handen så kommer det alltså vara nödvändigt att passera detta steg som jag beskriver i detta inlägg.
Bilderna i det här inlägget kommer från det avelsstall som 2014 vann priset ”Årets äggföretagare” som är en utmärkelse som utses av branschorganisationen Svenska Ägg med syfte att ”lyfta fram goda förebilder inom den svenska äggnäringen”. Det här är alltså ett stall som får priser för att de är en förebild i branschen. Kom ihåg det. Det här är inget skräckexempel som visar på undantagsfallet.
Jag vet inte varför det är så lätt för folk att bara blunda för dessa förhållanden och ändå njuta av det man äter. Är det för att djuren inte pratar samma språk som vi? Ta en stund och se in i ögonen på dessa individer och fundera på vad de skulle säga om de kunde tala. Jag tror att det är väldigt farligt att vi människor bestämmer hur mycket dessa djur tänker och känner. ”Hönor är tröga, de fattar ingenting”. ”Fiskar har inget minne och ingen känsel”. Som sagt. Kolla i ögonen på djuren på dessa bilder och avgör om dessa påståenden är sanna och om dessa djur skulle vilja ha det så här om de fick välja själva och om de kunde försvara sina rättigheter.
Ledsen höna som sitter på hårt galler. Fjädrarna lossnar av stressbeteenden när de pickar på varandra eller från befruktningen där tuppen biter tag i nacken
En till ledsen höna med en stor böld på bröstet
Ledsen tupp som tittar på en död höna full av löss
Hönor trivs i små flockar och med en tupp per flock. I dessa bunkrar trängs de tätt och det är ett stressfullt och konstant kacklande
Ledsen tupp med bajs på fjädrarna
Jag citerar från en rapport av Djurens rätt:
I Sverige finns en allmänt utbredd uppfattning att vi har en av världens bästa djurskyddslagstiftningar – kanske till och med den allra bästa. Allmänheten får höra betryggande försäkringar om att detta är sant, från politiker, myndigheter och från animalieindustrin. Det är oftast i allmänna ordalag – utan hänvisning till lagar eller paragrafer – som det goda djurskyddet beskrivs. Uttalanden om det goda svenska djurskyddet hänvisar ofta till den svenska lagstiftningen. När djurskyddslagen kom 1988 var den en avsevärd förbättring jämfört med det tidigare läget, även i ett internationellt perspektiv. Den känslan verkar sitta kvar.
Jag vet inte hur ni känner, men jag tycker inte att dessa bilder talar för att djuren har det bra och det är kanske dags att sluta intala sig att vi i Sverige är så himla grymma på allt vi gör?
Jag åt ägg så sent som till lunch igår, men efter det här avslöjandet så kommer jag att tänka om på årets påskbord och undvika ägg.
Här är några hållbara och etiska tips för påskbordet:
- Ägghalvor: byt ut mot kall kokt potatis eller avokado och klicka på Oatly iMat Fraiche, tångrom, dill och en liten citronskiva
- Skagenröra: blanda silkestofu med Oatly iMat Fraiche, pressad citron, tångrom och dill
- Lax: grava fint hyvlad morot
- Sill: byt ut mot aubergin
Så med detta sagt. Är påsken verkligen så glad?
