Det ohållbara visar upp sig i all sin (o)prakt
Det råder knappast någon tvekan om att vi människor idag lever över de tillgångar som jordklotet har förmåga att ge oss på lång sikt. Det är heller knappast någon tvekan om att vi som är rika lever på ett sätt som hindrar de mindre rika att uppfylla sin behov. Att minska konsumtionen av ändliga resurser är ett måste, om vi allihop ska kunna uppfylla våra behov i framtiden.
Är det vettigt att at det är bra för tillväxten att hörlurssladdar går sönder på löpande band så vi måste köpa nya?
Ett stort problem är att vårt ekonomiska system rimmar extremt illa med det som är allmänt känt. I Wolfgang Hanssons blogg i Aftonbladet 25 januari läser jag att Japans premiärminister inte får misslyckas med att få japanerna att konsumera. De har i tjugo år konsumerat för litet. Tillväxten och räntan ska upp!
Japanerna har alltså ur jordklotets perspektiv gjort rätt och struntat i att konsumera. Men det kan inte accepteras i det ekonomiska systemet vi lever med. Nu ska det bli räfst och rättarting säger systemet. Har verkligen japanerna lidit svårt av sin icke-konsumtion? En snabb googling ger inte några larmrapporter i det avseendet.
För mig blir det så tydligt att vi måste ändra sättet att bedöma ekonomin. Ekonomin kan inte bygga på att det som kommande generationer behöver för att överleva, är gratis att utnyttja för oss idag. Välfärden kan inte fortsätta bygga på och gagnas av att det är bättre att göra många skräpsaker än att göra saker som håller i längden.
Cirkulär ekonomi (Introvideo) är ett begrepp som börjar diskuteras och förhoppningsvis kan vara en del av ett framtida bättre ekonomiskt system. Cirkulär ekonomi handlar om att vi måste sluta kretsloppen. Det handlar om att inte se värdefulla material som avfall utan se till att få det lönsamt att använda material igen och igen. Att byta ekonomiskt system är säkert svårt, men knappast omöjligt. Vad är alternativet? Fortsätta som idag?
Läs också min kollegas inlägg Det ekonomiska tillväxtbegreppet styr fel