Det är bättre att tänka till än att alltid tänka rätt

Jag har varit på studiebesök i Vattenfalls vattenlab i Älvkarleby. Det ligger alldeles intill Älvkarleby kraftverk. 

Älvkarleby kraftstation

I vattenlabbet bygger man upp olika fysiska modeller av vattenanläggningar och testar om resultatet blir som man tror enligt de teoretiska beräkningarn. Jag hade nöjet att se modellen av Nya Slussen. Modellen är byggd för att kontrollera att flöden och vattenhastigheter beter sig som förväntat.

I labbet fanns flera andra modeller. En var över Akkats kraftstation i Lilla luleälven strax norr om Jokkmokk. Vi fick hör att den kraftstationen hade byggts om efter ett tidigare haveri. Vid ombyggnaden gjorde man ett vertikalt intag istället för det normala horisontella. Vertikalt intag innebär att vattnet rinner neråt in i stationen ungefär som när man tappar ur ett badkar. Tyvärr upptäckte man först vid driftsättning att  blev det exakt som när man tappar ur ett badkar genom att det också bildades en virvel, modell större. Det hade man missat i sin planering. Virveln innebär bland annat att kapaciteten i kraftverket minskar genom att vattnet blir väldigt turbulent. Det blir också säkerhetsproblem i ytan och skräp kan dras ner och skada kraftverket.

När jag hör sånt här tänker jag ofta ”Herregud! Hur klantig får man vara? Kan ingen tänka till?” Det är förstås lätt att vara efterklok när man vet svaret. Nu hade i alla fall vattenlabbet uppgiften att konstruera åtgärder för att förhindra den här virvelbildningen. Min tanke då var något i stil med ”Lycka till att motverka jordens rotation!”. Men faktum är att de lyckats. Inte genom att motverka rotationen men att motverka effekterna av den. De hade tillverkat konstruktioner i form av väggar som slog sönder virveln. Det såg inte ut som någon ideal lösning men fungerade skapligt.

Men man var inte nöjd med första bästa lösning. Nu studerade man även varför virveln egentligen uppstår. Fenomenet har med förhållandet mellan hålets diameter och vattendjupet att göra. Funderingarna nu är att förändra hålets utseende och kanske slippa problemen trots att jorden fortsätter rotera.

Vad har detta på miljöbloggen att göra börjar ni kanske undra? Det handlar egentligen om problemlösning i allmänhet och alldeles speciellt när det gäller miljö och hållbarhet där problem kan bli väldigt komplexa med många parametrar. Tre angreppssätt på problem tycker jag passar bra.

  • Våga tänka!
  • Våga titta!
  • Våga testa!

I början, innan något är färdigt tänk efter! Spåna fritt! Vad kan hända? Har vi tänkt på allt? Långsökt som kortsökt? Har vi erfarenheter som vi kan använda här? Samla allt. Inget är dumt. Inget är smart.

När bollarna är i luften i en oordnad massa. Våga titta efter vad som är troligt och varför. Våga utred och fråga de som vet bättre. Allt för att prioritera och hitta en eller flera åtgärder som är optimala och helst löser ett problem innan det uppstår.

Och när man inte vet. Om det är för svårt. Testa ändå, kanske i mindre skala. Var beredd på att det inte går som man tänker och se det inte som ett misslyckande. Kanske gör det inget om det blir ett lappverk av åtgärder i efterskott denna gång. Vi kanske lär oss till nästa gång.

MEN då gäller det att verkligen lära sig till nästa gång, följa upp resultatet och se om det var vad man ville ha. Annars är det helt bortkastade pengar och kraft.

 Med detta ska jag tappa upp ett bad och kanske lösa ett och annat problem