Slam och hållbarhet. Går det ihop? Hur tänker proffsen?

Min kollega Henrik Tideström har under en stor del av sitt arbetsliv engagerat sig i frågan om avloppsslam och hållbar återanvändning av fosforn i slammet som gödning. Själv är jag okunnig men under en fikarast fick jag höra om den kommande slamkonferensen och att Henrik är med och organiserar. Kände att det var dags att tanka av litet kunskap med litet grundläggande frågor både om slam och om den kommande konferensen.

slam

 

 

 

 

 

Vad finns det för problematik med slamhantering?

Om allt den fosfor som finns i avloppet – 7 000 ton/år – skulle användas för gödsling av jordbruksmark skulle vi kunna minska importen av mineralfosfor (“handelsgödsel”) till landet med ungefär 60 procent. Större delen av all den fosfor – cirka 85 procent – som hamnar i avloppet avskiljs med slammet i kommunala avloppsreningsverk.

 Ett problem är att allt avloppsslam inte klarar alla kvalitetskrav för att få användas på åkermark. I Sverige är det för närvarande drygt hälften av slammet som uppfyller de svenska kraven. De svenska kraven är bland de allra strängaste i världen. Den andra hälften innehåller för mycket kadmium och andra tungmetaller. Halterna av de allra flesta oönskade ämnen i avloppsslam är dock på väg ner. Det gäller speciellt slam från de reningsverk som är certifierade enligt REVAQ, den svenska avloppsbranschens certifieringssystem.

Tyréns rapport till Naturvårdsverket, Behandlingsmetoder för hållbar återvinning av fosfor ur avlopp och avfall visar att det finns metoder att återvinna slammets fosfor i mycket ren form, men att dessa tekniker används i väldigt liten omfattning idag. Anledningen till det är dels de förhållandevis höga kostnaderna för dessa tekniker, dels avsaknaden av ekonomiska, lagmässiga och politiska incitament för att använda dem.

Vad handlar konferensen om och vilken är din roll?

Konferensen hålls den 6 – 8 maj i år och heter 1st International IWA Conference on Holistic Sludge Management, IWA betyder the International Water Association och är ett globalt nätverk med 10 000 personer som arbetar inom hela vattenområdet.

Jag är med i konferensens organisationskommitté tillsammans med bland annat Mälardalens högskola, Svenskt Vatten, Lunds universitet. På konferensen kommer vår samarbetspartner, Jana Jass från Örebro universitet, att presentera vårt gemensamma FoU-projekt Biosludge – Biological effects of sewage sludge. Tyréns delfinansierar projektet och vi bidrar med vår kompetens inom slamhantering och riskbedömning. Vi planerar att sätta upp ett par posters om detta och andra FoU-projekt som vi har delaktigt i.

Varför är denna konferens viktig?

Hanteringen av olika avlopps- och avfallsfraktioner, främst avloppsslam, och de stora mängder växtnäringsämnen som finns i dem, är en viktig hållbarhetsfråga för samhället. Varken avloppshanteringen eller jordbruket kan bli långsiktigt hållbart så länge den näring som förs bort från åkermarken via skördade jordbruksgrödor och som sedan hamnar i avloppet inte återförs till åkermarken. Detta gäller även hanteringen av matavfall. Speciellt viktigt är det att återföra fosfor som är en ändlig och livsnödvändig resurs. Detta skrev vi om på miljöbloggen den 21 december förra året . Det finns dock vissa problem med föroreningar i slam och matavfall, som behöver lösas innan kretsloppet mellan stad och land kan ta fart ordentligt. Det är detta som IWA-konferensen handlar om.

Vad hoppas du ska komma fram under konferensen?

Konferensen handlar bland annat om teknik för återvinning och återföring av fosfor, men också om behovet av helhetssyn i slamhanteringen. Talare från hela världen delar med sig av det senaste från forskning och utveckling kring slamhantering. Flera av de teman som tas upp under de tre konferensdagarna är sådant som vi på Tyréns arbetar med:

• Teknik för återvinning av näringsämnen i slam samt optimeringsåtgärder för att minska negativa effekter av avlopps- och slamhantering

• Behovet av en helhetssyn i slamhanteringen

• Nyupptäckta föroreningar i slam och dess effekter på miljö och hälsa

• Hygienisering (reducering av smittämnen i slammet)

• Biogasproduktion.

Jag räknar både med att lära mig mer om den pågående forskningen inom området, vilket är värdfullt för mig som konsult, och att jag kommer att knyta kontakter med likasinnade.

Ja, där ser man. Många intressanta och svåra  frågor att hantera. Bra att det diskuteras så det finns chans att komma fram till något bra. Ska bli intressant att höra Henriks reflektioner efteråt.