Digitaliseringens möjligheter i geotekniken – del 2 av 4

Dags för nästa lucköppning i Geobloggen. Bakom den förra luckan gömde sig en önskan om uppfyllelse av ett samhällsnyttigt behov av en nationell databas för geotekniska data. Den delen är regeringens, departementens och myndigheternas ansvar. Den dag vi har den nationella databasen på plats bör vi som geotekniker dra vårt strå till stacken och vara förberedda. Och där kan vi dra stor nytta av digitaliseringen. Vi har redan kommit en bit på väg. Bland annat genom att en stor del av alla borrvagnar nu samlar in alla data helt digitalt. Vid en relativt ovetenskaplig handuppräckning bland de ca 30 deltagarna vid den senaste fältgeoteknikerutbildningen i oktober var det ca 30% som angav att de använder någon form av fältapp för att planera och samla in mätdata, föra protokoll, fotografera och som bibliotek för diverse dokument, tex avseende arbetsmiljö.

Men att sedan ta mätdata vidare på ett smidigt sätt är inte alldeles självklart. Särskilt inte när vi tittar på hela verktygslådan – geoteknik, geofysik, förorenad mark, grundvatten. Med både fält- och laboratorie-metoder från dessa områden har vi ca 150 metoder att hantera. Och väldigt få av dessa metoder levererar data i samma dataformat. Det är det endast borrvagnarna som gör. Effekten blir att när vi försöker importera data från flera metoder i ett och samma datorprogram, kanske för grundvattenmodellering eller för att göra en geologisk 3D-modell, då måste vi börja med att manuellt pyssla om de olika filerna, tex se till att X-, Y-, och Z-koordinaterna står i samma kolumn i alla filer. Enkla saker kan tyckas, men som tar mycket tid och framför allt riskerar att ge svårupptäckta fel om vi inte har valideringsfunktioner o dyl i våra system, i detta fall en databas. Lösningen på detta problem i digitaliseringens anda är att vi enas om branschgemensamma dataformat och datastrukturer. Borrvagnarna använder för sina metoder ett och samma dataformat, SGFs dataformat, vilket för ett helt lands borrvagnsflotta är världsunikt. Men övriga metoder är ännu inte alls med i matchen. Vi behöver skapa gemensamma datastrukturer och dataformat för övriga metoder.

Tyréns jobbar kontinuerligt och outtröttligt med att utveckla det sk GeoBIM-konceptet i denna anda. Bland annat har vi under den gångna veckan införlivat miljögeodata i GeoBIM-konceptet fullt ut. Det innebär att vi nu har tagit fram digitala mallar för hur data ska samlas in och levereras för att utan handpåläggning kunna importeras i GeoBIM-databasen. I den processen har vi lyckats få med två av de stora miljögeolabben – Eurofins och ALS – så att de varje gång levererar sina data i samma form. Det innebär att GeoBIM-databasen nu kan importera dem utan annan hantering än validering och kvalitetssäkring. Min gissning är att övriga lab kommer att få färre uppdrag av oss efetrsom det nu inte alls är lika smidigt att hantera data från dem. Titta gärna in och registrera dig på GeoBIM-portalen för en runda i Test city. Med alla data samlade i en och samma databas och i ett gemensamt dataformat kan vi nu på ett strömlinjeformat sätt jobba med alla datatyper från fält till projektering och levererad 3D-modell, såväl i geo-specifika modelleringsprogram som i projekteringsverktygen i CAD.

Bakom nästa lucka i Geobloggens december-special gömmer sig en studie av nästa steg. Vad krävs för att få geotekniska data och modeller att följa med i modellen som levereras till entreprenören?

GeoBIM-filmen kan du se här.

 

 

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg