Digitaliseringens möjligheter i geotekniken – del 1 av 4

Vi kommer inte undan digitaliseringen inom geotekniken. Och varför skulle vi? Världen utanför rullar på, lever sitt eget liv. Som vanligt är det här och nu det händer. Och det är klart att vi är med. Det finns stora möjligheter för geotekniken att dra nytta av den allomfattande digitaliseringen. Bara vi gör jobbet. Med digitalisering menar jag främst en ökad möjlighet för olika datorsystem och program att kommunicera med varandra, men också en kraftigt ökad användning av digitala sensorer, dvs att kunna mäta många fler parametrar än tidigare, och därmed få en mycket större datamängd att analysera än tidigare. Likt en adventskalender kommer denna blogg under december i några olika inlägg ge exempel på vilka möjligheterna är inom geotekniken och vad de kräver för insats av oss geotekniker.

  • En nationell databas för geotekniskt relaterad information
  • En helt sluten digital kedja från fält till förvaltning
  • Bättre modeller av undermarksrymden
  • Förvaltning av data och modeller kopplade till anläggningar
  • En smidigare process från projektering till färdig anläggning
  • Kontinuerliga mätningar, övervakning av pågående saneringar
  • AI – Artificiell intelligens
  • Riskfördelning och nya affärsmöjligheter

En natonell databas för geotekniskt relaterad information

Visionen är en nationell databas för all geotekniskt relaterad information. I Sverige finns det uppskattningsvis information från 5–10 miljoner geotekniska undersökningspunkter. Men alla dessa data ligger till allra största delen gömd i mappar hos olika geotekniska konsulter eller i pärmar och i pdf-rapporter hos de som en gång har beställt undersökningen. För alla andra aktörer i branschen utom den som sitter på informationen är den mycket svåråtkomlig. Om all den informationen digitaliseras och görs allmänt tillgänglig, förslagsvis i en databas som SGU tar ansvar för, skulle det öppnas fantastiska möjligheter till både samhällsbesparingar, nya tjänster och affärsmöjligheter. Vi skulle bland annat få ett fantastiskt underlag att göra mer precisa modeller av undermarksrymden på. Det i sin tur skulle göra att vi skulle kunna börja bygga lokala och regionala modeller och dessutom en nationell 3D-modell över undermarksrymden. Alla dessa modeller kan sedan kontinuerligt förfinas eftersom det varje dag utförs undersökningar i ca 500 nya punkter. En annan möjlighet är att vi skulle kunna undvika att ovetande borra på samma ställe som man tidigare har gjort. Istället kan vi fokusera nya undersökningar på platser där de bäst behövs, och i övrigt ägna eventuellt överbliven tid till att förbättra tolkningar och ta fram förfinade modeller och beskrivningar av undermarksrymden.

Vad krävs?

  • Att regeringen ger SGU uppdraget att sätta upp en nationell databas för geotekniskt relaterad information.
  • Att databasen byggs så att struktur, import- och exporterbara datafomat mm anpassas efter de data som finns i branschen på ett enkelt sätt, kvalitetssäkring mm. Med data menar jag data avseende geoteknik, geofysik, grundvatten, bergteknik och förorenad mark.
  • Att branschens aktörer är villiga att bidra med sina data alternativt att det blir ett krav från myndighet eller regering.

 

 

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg