Undermarksrymden är het

Vi geotekniker och geologer har ju alltid vetat att det är något speciellt med det som finns under markytan. Baserat på alla de initiativ av olika karaktär – projekt, seminariedagar o dyl – som nyligen har startats verkar många andra också ha drabbats av samma intresse. Den korta bakgrunden till intresset är att avseende byggverksamhet under markytan är det idag närmast av karaktären first come first served. Och någon samordning av undermarksdata i någon nationell databas värd namnet finns inte.

I Sverige har det under 2016 och 2017 påbörjats flera olika utvecklingsprojekt som alla syftar till att förbättra regelverk och planering för hur vi bygger under mark.

  1. Hållbar undermarksplanering, SGU
  2. Smart planering för byggande – Informationsförsörjning för planering, fastighetsbildning och bygglov – ULI Geoforum
  3. Hållbart resursutnyttjande av undermarksrymden – Chalmers, SGI m fl,
  4. GeoBIM 2.0 – Vidareutveckling av BIM genom standardisering av undermarksinformation för möjliggörande av nya innovativa processer och tillämpningar i samhällsbyggandet – Tyréns, TRV, Skanska, SLL, SGI
  5. Workshop kring berggrundsdata för infrastrukturprojekt (SGU/Pöyry(Nitro), WSP/SGU/Stockholm Universitet, SGI och Geosigma, BeFo)
  6. Fokusdag Storstadsutveckling – behov av undermarksplanering (seminarium som arrangeras av SGU, TRV, Chalmers, LTU)

Vän av ordning har lagt örat mot marken för att stämma av om alla drar åt samma håll. Här är vad de olika initiativens syfte och mål anger:

  • …. syfte att föreslå och planera för åtgärder som ger bättre förutsättning för en hållbar undermarksplanering i storstadsområden. Fokus kommer att ligga på undermarken som resurs och på risker i samband med dess nyttjande, till exempel vad gäller grundvattnet.
  • … Projektet syftar till att genom samverkan ta fram riktlinjer för att integrera GIS och BIM baserat på Svensk Geoprocess och CoClass, för hantering av livscykelinformation i den byggda miljön.
  • … syftet med projektet är att identifiera möjligheter för att öka undermarksinformation i tidiga planeringsskeden för att: 1) förbättra möjligheterna att identifiera hållbara och kostnadseffektiva lösningar med avseende på undermarksfrågor, 2) att reda ut rättigheter vid utveckling av undermarksnyttjande och 3D-egenskaper, samt 3) ta fram rekommendationer för att kunna planera för hållbar användning av undermarksrymden. Specifika mål i projektet är att: (i) identifiera nya möjligheter att integrera undermarksfrågorna i planeringsprocessen, och (ii) att föreslå ett ramverk för kommuner för hållbar planering och användning av undermarksrymden med syftet att stödja utveckling av översiktsplaner och detaljplaner.
  • … Aktuellt projekt föreslår utveckling av GeoBIM med standarder och klassificeringssystem – CoClass, InfraGML och IFC for Infrastructure – som är logiska och som redan är etablerade i närliggande delar av branschen. Väl genomarbetade klassificeringssystem avseende undergrunden skulle innebära stora besparingar såväl i utrednings- och projekteringsskedena som i förvaltningsskedet genom att informationshanteringen effektiviseras, bla vid utbyte av information mellan olika aktörer och olika applikationer.
  • … Syftet med dagen var att ge underlag för projektansökningar till BeFo och andra finansiärer, där projekten ska syfta till att förbättra insamling och hantering av berggrundsdata, exempelvis genom att utarbeta metodbeskrivningar för olika delmoment och metoder, förslag till standards för insamling och lagring av data, skapa handböcker för råd och riktlinjer.
  • … belysa hur undermarksplanering fungerar idag, hur det ser ut i andra länder samt förslag på hur vi kan förbättra förutsättningarna för undermarksplanering i Sverige. Några fokusområden kommer att vara georesurser och 3D-planfrågor.

Det är uppenbart att fokus ligger på de två punkterna:

  • Förbättrat regelverk och förbättrade rutiner för planeringsprocessen inför byggande
  • Bättre ordning och reda på undermarksdata, inkl dataformat och klassificeringssystem

Glädjande är att många olika aktörer jobbar med viktiga och ganska tydliga frågeställningar. Självklart är det en fara att visst dubbelarbete utförs genom att direkta informationskanaler inte är öppna mellan de olika initiativen, särskilt i dagens stora informationsflöde. Jag är övertygad om att vi om 5 år har både ett förbättrat regelverk och processer för bygglovshantering under mark, samt en nationell lättillgänglig databas för all georelaterad undermarksinformation – data avseende geoteknisk, geologi, grundvatten, berg, förorenad mark.

 

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg