Den digitaliserade geotekniken – vad betyder det?

Vi som jobbar med geoteknik, berg och förorenad mark ägnar varje dag åt att vara detektiver för att ta reda på vad som döljer sig under markytan och hur vi bäst anpassar byggnader och anläggningar i vårt samhällsbyggande efter det. Men vad som gömmer sig bakom det nya begreppet digitalisering avseende undermarksförhållandena och undermarksbyggandet har vi inte funderat så mycket på. Eller påverkar inte digitaliseringen oss? Är digitalisering bara ännu ett av dessa buzzword som vi ganska snart tröttnar på?

Lite då och då kommer det ett nytt sk buzzword. När ett sådant väl har fått fäste kan de flesta inledningsvis koppla vad som helst till det för stunden heta ordet. Vi har de senaste 20 åren bland annat varit med om orden Miljö, Klimat och senast Social hållbarhet. Och nu har v i gått in i digitaliseringens tidevarv. Efter något år övergår normalt den stora hypen oftast i att ordet blir ganska uttjatat och det är enkelt att börja raljera kring ordet. Icke desto mindre biter innebörden och alla aktiviteter som skapas med buzz-ordet som utgångspunkt sig fast och blir ”samhällsbärande” och påverkar oss alla inom många olika områden och under lång tid. Nästa ord på ingång är alltså digitalisering. Vad kommer det att innebära? Inte bara ett eller noll förstås, och för oss som håller till i geovärlden inte heller endast så enkelt digitalt som jord eller berg. I detta forum är det då intressant att spekulera lite kring hur digitaliseringen kommer att påverka det geotekniska området.

I samhället generellt förefaller betydelsen av digitaliseringen vara att det blir ett mer uppkopplat samhälle med sensorer överallt som gör att alla system kan optimeras, tex kan ventilation och belysning i byggnader styras beroende på om någon eller hur många som är där. Datorsystem och register ska kopplas ihop på ännu fler och bättre sätt så att allt mer uppgifter och processer kan automatiseras, tex bygglovsprocesser. Av många anses byggbranschen vara sist i den digitala klungan, men stora förhoppningar om att komma ikapp ställs till projektet Uppkopplad byggplats, som nyligen har fått finansiering inom FoU-programmet Smart Built.

– Digitalisering av byggbranschen kommer att förändra bilden av en industri som släpar efter och öka attraktiviteten när det gäller rekrytering. För att lyckas med detta krävs dock en förståelse inom byggindustrin för digitaliseringens möjligheter inom byggsektorn och konkreta exempel på hur digitaliseringen kan användas i praktiken och vilka effekter den har, säger Lars Stehn, professor vid LTU och projektledare.

Digitaliseringen i byggbranschen förväntas ta fart genom projekt Uppkopplad byggplats.

För geoområdet innebär digitaliseringen sannolikt främst förbättrad tillgång till och delning av data och resultat, nya arbetssätt och allmänt möjligheter att ha bättre koll på läget. Sakta men ganska säkert har tex Sveriges Geologiska Undersökningar, SGU, gett oss fri tillgång till en stor mängd olika tematiska kartor via sin Kartgenerator – jordarskarta, berggrundskarta etc. Stockholms stad lägger ut alla sina geotekniska rapporter och data på sin portal Geoarkivet, SGI kämpar tappert på sitt landsomfattande BGA där geotekniska data för hela landet kan laddas upp och hämtas hem. Tyvärr används den allt för lite. Och nyligen lanserades www.geobim.se.

Genom att tillgången på data blir mer tillgänglig, att vi delar med oss av data, och hela kedjan från förberedelser, via fält och lab, till utredning, design och färdig anläggning blir helt digital har vi möjlighet att skapa ett nytt arbetssätt där vi på ett mer effektivt och kvalitetssäkrat sätt än idag snabbt kan få fram underlag för kommande projekt. På så sätt kan vi ägna mer tid åt det geotekniska hantverk som vi är allra bäst på och som vi tycker är roligast att jobba med – framtagning av den geotekniska modellen. Och har vi kul levererar vi också bäst modeller och annat geotekniskt underlag för den fortsatta designen av anläggningar och byggnader i vårt samhällsbyggande.

Som vid alla förändringar finns det så klart ett inledande motstånd av att dela med sig, att hålla på information, i tron att det är en affärsmässig fördel. Historien är dock full av exempel där ett sådant förhållningssätt förr eller senare straffar sig. Öppenhet och att bjuda på kompetens och kunskap gagnar i slutänden alla. Särskilt i en så liten bransch som den svenska geobranschen. Om vi alla drar åt samma håll kommer vi att ha en stor fördel, ses som ett föregångsland. Vår svenska marknad blir allt mer en del av den globala marknaden. För att behålla våra marknadsandelar måste vi vara smarta och jobba tillsammans. Med nya digitala system är möjligheterna större än någonsin.

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg