Geo-Sverige behöver NGL som fristående forskningsanläggning

Never stop exploring. Det finns många skäl att utveckla de georelaterade delarna inom samhällsbyggandet. Ett av skälen är så klart att byggfel och skador som kan härledas till georelaterade brister, tex skred i slänter och schakter och ras i tunnlar bedöms i Sverige kosta ca 10 miljarder kr/år. Ett annat skäl är att vi i den allt mer globala konkurrensen hela tiden måste bli bättre, helst vill vi leda utvecklingen. Eftersom många av oss i branschen också är nyfikna har vi också ett driv att utvecklas, vi tycker att det är kul. Vi både behöver och vill utvecklas, helt enkelt.

Den riktigt avancerade och djuplodande forskningen inom de georelaterade frågeställningarna utförs vid våra akademiska institutioner på Lunds universitet, på Chalmers, på Luleå Tekniska Universitet, på KTH och vid Uppsala universitet. De huvudsakliga finansiärerna för dessa är de statliga Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova. Andra tongivande finansiärer och aktörer är BeFo, SBUF, TRV och Sven Tyréns Stiftelse samt SKB genom sin anläggning Äspö Hard Rock Laboratory (HRL).

Äspö Hard Rock Laboratory, under omställning från forskning om slutförvar av utbränt kärnbränsle till National Geospehere Laboratory, NGL.

Under de senaste åren har finansiärerna börjat trycka allt hårdare på att de resultat som kommer fram – nya undersökningsmetoder, beräkningsmodeller o dyl – måste implementeras i samhällsbyggnadsbranschen, och inte bara stanna i den akademiska världen som avhandlingar och vetenskapliga artiklar, där den enda nyttan i så fall bara är att de meriterar forskarna för nya anslag.

För att klara kravet på implementering är det helt nödvändigt att aktörer som dagligen är aktiva i branschen – byggherrar, konsulter, entreprenörer – deltar aktivt i forskningen. Det är vi som har örat mot marken och en känsla för vad som behöver utvecklas, på vilket sätt nya metoder bäst kan implementeras osv. Det är också vi som har de direkta ingångarna till pågående projekt där metoder etc under utveckling kan testas mitt i produktionen. Kan det bli bättre? Jajamensan!

Efter att i 20 år ha deltagit i forskning inom geoområdet, både från den akademiska sidan och som konsult, är lärdomen att det är väldigt svårt att i den dagliga verksamheten i ett projekt få ”komma till” och göra tester o dyl. Gång på gång stoppas planerade mätningar pga att produktionen måste gå före. Men det gäller inte bara i byggskedet, utan även i projekterings- och upphandlingsskedet. Ett av de senaste exemplen är att Sveriges genom tiderna största samlade satsning på georelaterad FoU, TRUST-projektet (75 miljoner kr), stoppades från att vara med på Förbifart Stockholm eftersom entreprenörernas anbudsarbete pågick. TRV ansåg att om någon av entreprenörerna skulle komma över våra mätresultat skulle de ha en fördel och därmed riskerade TRV att få en överklagandeprocess från övriga anbudsgivare.

Det finns därför ett behov av en anläggning där georelaterad forskning och utveckling kan utföras i full skala men oberoende av pågående affärsdrivande och hårt konkurrensutsatt byggverksamhet. En anläggning med stor potential är Äspö HRL som nu håller på att ställa om från att ha haft fullt fokus på hur vi ska slutförvara vårt kärnbränsleavfall till att bli en världsledande avancerad anläggning för fullskalig georelaterad forskning – National Geosphere Laboratory – NGL. Anläggningen består idag av ett stort antal bergrum för olika forskningsändamål ner till 500 m under markytan, avancerade laboratorier i lokaler på marknivå samt en databas omfattande ca 400 miljoner dataobservationer.

För bergteknisk forskning är de flesta faciliteterna redan på plats. Om anläggningen dessutom kompletteras med tex ytor för tester av nya geotekniska och geofysiska undersökningsmetoder, ytor där olika markföroreningar på ett kontrollerat och miljösäkert sätt kan injekteras för uppföljningsändamål, ytor för provbelastning och långtidsuppföljning av laster, spontrörelser etc, skulle Äspö HRL och NGL bli precis den anläggning som hela den svenska georelaterade tillämpade forskningen behöver för att på ett mer tids- och kostnadseffektivt sätt än idag kunna utföra direkt implementerbart utvecklingsarbete.

 

 

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg