Undermarks-BIM är väl mycket mer än planteringsjord?

Sverige ligger bra till avseende BIM-mognad – ovanför markytan. En starkt bidragande orsak till det är att alla material, färger, fönster etc har koder i det sk BSAB-systemet. Kolla i färgaffären nästa gång du är där så förstår du principen (S0580-G30Y – typ). Detta kodsystem gör att alla objekt som skapas i BIM-miljö finns klassade och synkar med andra system för mängdberäkningar, kostnadskalkyler, produktionsplanering osv. Under markytan är allt planteringsjord. Planteringsjord!

Det är helt enkelt så att inga material under markytan finns med i BSAB-systemet, och därför har undermarksmiljön ännu inte möjlighet att fullt ut vara med på BIM-tåget. Vilka material finns under markytan då? Några av exemplen är sand, lera, grus, berg, alla tråkiga föroreningar vi har spritt ut, grundvatten, pålar, KC-pelare och bortglömda rester från tidigare grundläggningar. Och när vi bygger anläggningar som påverkar dessa material måste vi hantera dem, tex spränga bort berg för en järnvägstunnel eller schakta bort all förorenad jord innan vi bygger ett dagis. I både projekterings- och byggskedet har vi mycket effektivitet att vinna på om vi kan få med även dessa material i en fullvärdig BIM-miljö för att då kunna göra massbalanser osv.

Vi är nästan där eftersom vi nu har system för att förhållandevis enkelt ta fram 3D-modeller för hur det ser ut under markytan. Det som saknas är att vi behöver kunna fylla 3D-objekten med information om vad de innehåller enligt ett klassificeringssystem, tex BSAB, eller ännu hellre enligt det nyligen introducerade CoClass-systemet. Principen för fullvärdig BIM-kompatibilitet, om man försöker visualisera den, är att då man för muspekaren över ett 3D-objekt ska det inte bara komma upp en faktaruta som säger att det är tex Sand, Densitet 1.8 t/m3, och friktionsvinkel 38 grader, utan också en CoClass-kod för varje parameter. Att det är sand med vissa tekniska egenskaper är ju värdefullt för både geotekniker och andra i projektet att se men koderna ska så klart inte visas på skärmen utan ska bara används i de bakomliggande systemen för mängdning o dyl.  

Information om BIM-objekt. ClTi – Clay till.

Tyréns har tillsammans med Trafikverket, Skanska, SGI och SLL jobbat fram en gemensam projektbeskrivning för hur undermarken kan bli fullvärdig medlem i BIM-familjen. För bara ett par timmar sedan lämnades den in till Formas inom utlysningen Smart Built Environment – Digitalt samhällsbyggande med innovationskraft. I juni får vi besked om vi får projektet finansierat av Formas. 2019 får BIM-familjen i så fall en ny medlem. Samhällsbyggnadsbranschen borde hålla alla tummar som går att hålla.

 

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg