BIM för effektivare analyser av miljöpåverkan

I våras gjorde jag mitt exjobb på Tyréns – på både BIM-avdelningen och Hållbart byggande och utveckling. Arbetet handlade om hur BIM – både i form av byggnadsinformationsmodeller samt som metodik – kan användas för att effektivisera analyser av miljöpåverkan från byggnader (livscykelanalyser, LCA). Detta är ett hett ämne och jag hittade otroligt många vetenskapliga artiklar på området. Ändå har branschen inte allt kommit så långt som man skulle kunna tro (med reservation att jag är ny i branschen och inte har full koll).

Möjligheter med BIM (informationsmodeller)

Det pratas idag mycket om informationsnivåer i modeller – LOD (level of detail), kravställning på projektörer, digitala tvillingar, BSAB, CoClass, BIP-koder och så vidare. Det finns också många projekt som handlar om att effektivisera informationsflöden från 3D-modeller till andra analysverktyg eller att redan i projekteringsvektygen kunna få information om exempelvis klimatpåverkan och kostnader. Möjligheter finns också att projektera med objekt som redan är försedda med information eller som är kopplade till verkliga produkter så som BIM-objects.

Idag arbetar jag både med BIM-samordning i hus- och anläggningsprojekt samt med livscykelanalyser främst för olika miljöcertifieringar av husprojekt. Att ha ett ben vardera i dessa två öar är spännande då det behövs fler bryggor – det är också kärnan i BIM; modeller som innehåller information som kan nyttjas till olika syften och analyser under hela livscykeln.

Analyser baserade på informationsmodeller

Min förhoppning var att kunna effektivisera livscykelanalyserna med hjälp av informationsmodeller men verkligheten ser ofta annorlunda ut. Många miljökonsulter samlar in byggnadens mängder och motsvarande material (som behövs för analyserna) väldigt analogt genom att maila projektörer, entreprenörer och leverantörer och sedan sammanställa detta och manuellt föra in det i beräkningsverktyg för livscykelanalyser.

Tekniken finns och det är lätt att skapa egna bryggor för att effektivt få in mängder och objektegenskaper från en modell till analysverktygen. Det som brister är informationen i modellerna vilket kan bero på kravställning på projektörerna samt brist på ett standardiserat sätt att ange byggkomponenternas recept och materialinnehåll som sedan automatiskt kan översättas till miljödata, kostnader och så vidare.

I ett projekt har jag baserat livscykelberäkningar på modeller med hyfsat bra information om ingående material. Det var absolut effektivare än mailkorrespondens men faktum kvarstår att material anges i fritext vilket gör det svårt med automatiska kopplingar till miljöpåverkansdata. En annan fråga är också hur väl man kan lita på informationen i modellerna och för att säkerställa detta behövs kravställning och informationsgranskning under projekteringen. Som miljökonsult kommer man ofta in senare i projekteringen och man kan sällan påverka hur projekteringen går till. Som BIM-konsult har man i större grad möjlighet att påverka detta men jag har än så länge inte arbetat i något projekt där jag har båda roller. Med nationella standarder skulle detta kunna förbättras och då kan vi i större utsträckning nyttja potentialen med BIM.

Framtiden

Det bubblar mycket under ytan och förhoppningsvis kan vi inom snar framtid, med få knapptryckningar, få ut livscykelanalyser (även kostnadsanalyser och så vidare) baserat på en informationsmodell där detaljnivån i analysen fördjupas vid varje skede i byggprocessen och jag hoppas få vara en del i denna utveckling. Det är då vi med hjälp av analyserna från tidiga skeden kan påverka projekteringen samt material- och produktval för att minska miljöpåverkan från byggprojekt.

 

 

 

 

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg