Från examensarbete till arbete på ett källsorterat bananskal

Första tiden på Tyréns

Jag kände mig hemma redan första dagen på Tyréns i juni. Kanske berodde det på att jag var inbjuden på sommarfest veckan innan och träffade många av mina nya kollegor. Eller att jag första dagen på jobbet fick flyga till Umeå med min kollega Sara för att utbyta kunskap om livscykelanalyser med mina nya kollegor på andra kontor i Sverige. För det är två av de saker jag tycker om med Tyréns. Dels det nära samarbetet mellan kontoren och hur vi kan inhämta kunskap från varandra och bidra med den breda kompetens vi faktiskt besitter i våra projekt. Dels hur min unika kompetens tas tillvara och hur mina fördelar lyfts fram och stärks.

Redan de första veckorna på Tyréns lyfte min fadder Emma fram mina bra sidor och visade mig vikten av det examensarbete som jag skrivit innan jag kastade mig ut i arbetslivet. Det är just det examensarbetet som gör att jag skriver mitt blogginlägg just på avfallsbloggen. Examensarbetet behandlade nämligen miljö- och kostnadsnyttor av olika insamlingssystem för hushållsavfall. Jag fick möjlighet att presentera resultatet från examensarbetet på ett frukostseminarium om avfall i fysisk planering på kontoret i Stockholm i augusti och jag blev även intervjuad vid tillfället. Efter vårt frukostseminarium har jag stött på specifika uttryck som användes av mina kollegor på andra aktörers seminarium. Det visar vilket enormt avtryck jag och mina kollegor gör och vilken påverkanskraft vi har. Ett uttryck från en annan Emma-kollega – att avfall är ”rocket science” – är något som även jag burit med mig och kan reflektera tillbaka till i och med mitt examensarbete.

Innan examensarbetet

Innan jag skrev mitt examensarbete så hade jag inte en aning om hur komplext och hur många aktörer med olika intressen som måste samverka för att hämta en soppåse. Jag insåg ganska snabbt in i examensarbetet hur svårt det är för en kommun att välja ett insamlingssystem för hushållsavfall och samtidigt uppfylla olika intressen som ökad service för invånarna, en ökad utsortering av producentansvarsmaterial, god arbetsmiljö etc. Det hela visade, som Emma uttryckte, att avfall är ”rocket science” samtidigt som vi har goda förutsättningar med den vilja som finns hos många av Sveriges kommuner och andra aktörer att få till en bra lösning.

Efter examensarbetet

Efter examensarbetet har jag blivit en riktig avfallsnörd. Mitt restavfall finns knappt längre, det enda som hamnar där är i princip kattsand. Matrester och förpackningar samt tidningar har jag blivit superduktig på att sortera ut. Jag kan även komma på mig själv att flytta en plastpåse som någon lämnat kvar runt tidningarna eller en chipspåse av plast som någon granne lagt bland metallförpackningarna till plastfraktionen i soprummet. Jag var noga med källsortering innan exjobbet men blev ännu mer noggrann efter, när jag insåg hur viktigt det faktiskt är att sortera ut varenda liten förpackning. Vi blir ofta lurade av den stora behållaren för restavfall, att det är den fraktionen som ska vara störst medan det i själva verket inte alls stämmer överens med verkligheten. Att öka människors medvetenhet och kunskap om källsortering är något jag vill vara med och bidra till.

Examensarbetet har visat mig vikten av att källsortera och vilken betydelse det har för miljön. Bananskalet som jag slänger i min gröna påse har bidragit till att jag genom mitt examensarbete halkat in i avfallets värld på Tyréns. Den lilla avfallsnörden inom mig är lycklig över att få arbeta vidare med avfallsfrågor i mitt dagliga arbete och vara med och påverka våra framtida avfallslösningar!

Välj blogg och få våra viktigaste inlägg en gång i veckan direkt till din inkorg